De som får barn idag har uppfostrats under 80- och 90-talet av den föräldrageneration som kallats för curling föräldrar.
Och som vid alla generationsskiften kommer nu en motreaktion.
Ett mer guidande föräldraskap börjar ta form, som tar sig uttryck i fem olika föräldrastilar: superföräldrarna, de kompromisslösa föräldrarna, rekoföräldrarna, framgångsföräldrarna och chillföräldrarna.
Dessa har skilda värderingar men står alla i stark kontrast mot tidigare decenniers kravlöshet.
Under hösten 2016 har Kairos Future tillsammans med Arla, Bambino MAM, Länsförsäkringar, SCA, Polarbröd, Max Hamburgare, Lindex och Sia Glass genomfört en omfattande studie om framtidens föräldraskap. Studien består både av en analys av sociala medier och en enkät bland svenska, norskehova och danska föräldrar med barn upp till tolv år.
– De som får barn idag har vuxit upp med föräldrar som i mångt och mycket hindrat dem från att möta och övervinna motstånd. I studien har vi sett en tydlig motreaktion mot detta.
Dagens föräldrar är realister som menar att barnen främst av allt måste rustas för framtiden för att kunna bli ansvarsfulla och målmedvetna individer, säger Patrik Stoopendahl, Deputy Director Consumer, Markets & Innovation på Kairos Future. Och då duger ingen curling.
Föräldraskapet hos den moderna familjen går huvudsakligen att dela in i fem olika grupper, med olika perspektiv på vad föräldraskap innebär. Vi har valt att kalla dessa superföräldrarna, de kompromisslösa föräldrarna, rekoföräldrarna, framgångsföräldrarna och chillföräldrarna.
Superföräldrarna bygger sin vardag helt kring barnens behov och beteenden. Att värna om barnen sker genom maximal närvaro i alla lägen och genom att prioritera ner egna behov i förhållande till barnens, eller att göra barnens behov till sina egna. I sociala medier drar man sig inte för att döma andra, och det är inte ovanligt att gå så långt som att ifrågasätta andras rätt att ha barn
De kompromisslösa föräldrarna är övertygade om att föräldraskapet mår bäst av pauser i vardagen. De får inte dåligt samvete av att resa iväg på en helg med kompisar, och de betonar att barnens utveckling inte får hindras av beskyddande eller ständigt närvarande föräldrar. De kompromisslösa är pragmatiska i hur de väljer att strukturera livet och är mer benägna att använda tjänster för att underlätta vardagen.
Rekoföräldrarna är värderingsstyrda, medvetna och tycker att sänkt konsumtion är avgörande för att minska sitt klimatavtryck. De tycker att förälderns uppgift först och främst är att uppfostra goda samhällsmedborgare, långt före målmedvetenhet och självförverkligande.
Framgångsföräldrarna utmärks av att de sätter särskilt stor vikt vid att rusta barnen inför alla upptänkliga motgångar som de kan tänkas möta i en alltmer orolig omvärld. Sparsamhet, att stå sig i konkurrensen och att kunna jobba hårt hör till det viktigaste en framgångsförälder vill lära sina barn.
Chillföräldrarna sticker ut genom att helt enkelt tagga ner, försöka ha lagom ambitioner och inte sätta alltför stor press på barnen. ”Det ordnar sig” är gruppens motto.
– Dessa olika föräldragrupper har väldigt starka uppfattningar om vad som är rätt hållning som förälder. Deras tro på ”mitt sätt är rätt sätt” skapar också många konflikter och diskussioner, inte minst i sociala medier, och ger upphov till ytterligare polarisering mellan grupperna. Detta ser vi också bland olika konsumentgrupper, men när det handlar om livets viktigaste uppgift: att lyckas som förälder, verkar det som att ställningstaganden blir än mer påtagliga, säger Patrik Stoopendahl, Deputy Director Consumer, Markets & Innovation på Kairos Future.
