Läromedelsförlagen gräver sin egen grav

Trots minskad försäljning, praktiskt taget årligen, under de senaste tre decennierna gör läromedelsförlagen stora vinster. Man höjer helt enkelt priserna och därmed är saken biff.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Men hur länge kan detta tillåtas fortgå? Kunderna borde för länge sedan ha satt ner foten och sagt stopp och belägg – hit men inte längre. Kanske kan förlagens strategi tillämpas ytterligare något år, men förr eller senare leder den till vägs ände.

Läroböckerna är nu så dyra att det i praktiken framstår som omöjligt för skolorna att köpa exemplar till varje elev. Istället bygger man upp förråd med ambulerande böcker och fyller på endast för att ersätta böcker som försvunnit eller förstörts. Resultatet blir att många av de böcker som finns i förråden är gamla och inaktuella.

Ock vad än värre är: Förlagen har prissatt de nya digitala läromedlen på samma höga nivåer.

Dessa förlagens ageranden har bidragit till att skolan i Sverige blivit ojämlik. I välmående kommuner med kloka skolpolitiker får eleverna, trots de höga priserna, skaplig tillgång till förlagsproducerade läromedel. I andra kommuner får eleverna knappast ta del av några sådana läromedel över huvud taget.

Förlagen sitter nöjda med sina stora vinster och ser ingen anledning att sänka priserna.

Förhållandet har också medfört att läromedelsförlagen numera är knäpptysta. De vill inte väcka den björn som sover och deltar inte överhuvud taget i skoldebatten. Den tidigare aktiva branschföreningen har mer eller mindre avvecklats.

Ett större allmänutgivande förlag, som tidigare inte varit verksamt på läromedelsmarknaden, har nu startat lågprisutgivning av läroböcker. Det är det Göteborgsbaserade förlaget Tukan som inför läsårsstarten i höst givit ut läroböcker i samtliga fyra samhällsorienterande ämnen (historia, religion, geografi, samhällskunskap) för högstadiet. Läromedlen, som baseras på de berörda ämnenas centrala innehåll enligt gällande läroplan, håller hög kvalitet och priserna ligger drygt 50 % under vad de etablerade läromedelsförlagen begär för motsvarande produkter.

Det går alltså att producera och marknadsföra läromedel till betydligt lägre priser än vad de tidigare etablerade läromedelsproducenterna kan erbjuda – en behövlig utmaning!

Vi vet inte vad som skulle hända om de stora läromedelsförlagen sänkte priserna med 50 %. Åtminstone två alternativ finns: succé eller konkurs.

En oprövad möjlighet för läromedelsförlagen att kompensera sig för en halvering av priserna vore att tillåta sponsorer att ekonomiskt bidra i produktionen. Praktiskt taget alla övriga lärresurser som numera används i skolans undervisning innehåller reklaminslag. Förlagen borde kunna tillämpa strikta regler och villkor, liknande de som SVT i dag använder.

Den svenska skolans lärare och elever behöver fullgod tillgång till kvalitetssäkrade läromedel – till rimliga kostnader.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare