Högskolan Väst har beviljats 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bedriva ett forskningsprojekt inom ramen för ämnet utbildningsvetenskap.
Projektet Globala konflikter med lokala konsekvenser – lärande och diskussioner om mellanösternkonflikter i svenska klassrum ska bedrivas under en treårsperiod.
Karin Kittelmann Flensner
Dagens konflikter i Mellanöstern har skapat en av de värsta humanitära kriserna sedan andra världskriget. Förutom den lokala förstörelsen har konflikterna skapat omfattande strömmar av flyktingar och migranter till Europa. Samtidigt har också ett stort antal europeiska medborgare rest till Syrien för att ansluta sig till rörelser som Islamiska Staten. Konflikterna begränsas inte till Syrien och Irak utan har spridning i europeiska städer och har både en global och lokal dimension, inte minst på grund av den omfattande användningen av sociala medier.
Elever har med sig personliga erfarenheter
En utgångspunkt i projektet är att internationella konflikter, kriser, våldsdåd och terrorhandlingar får konsekvenser i svenska klassrum. I klassrummet ställs demokratiska värden om yttrandefrihet och religionsfrihet på sin spets, och skolan har en nyckelroll i den demokratiska processen i ett pluralistiskt samhälle. Ett växande antal elever har idag personliga erfarenheter av konflikterna eller lever nära personer som har den typen erfarenheter. Samtidigt polariseras samhällsklimatet och över hela Europa växer företeelser såsom nationalism, främlingsfientlighet och islamofobi.
– Vid kontakter med verksamma lärare uttrycker ett flertal att de finner det svårt att hantera dessa spänningar och undervisa om Islam och konflikterna i Mellanöstern på ett bra sätt då dessa ämnesområden tenderar att generera starka åsikter och positioneringar i klassrumspraktiken, säger Karin Kittelmann Flensner ansvarig forskare på Högskolan Väst.
Hur påverkar dagens konflikter skolan?
Syftet med projektet är att dokumentera och analysera hur dagens konflikter i Mellanöstern diskuteras, formuleras och framställs i svenska skolor men också att bidra till utvecklandet av konstruktiva undervisningsstrategier baserade på systematiskt framtagen kunskap. Vilka konflikterlinjer uppstår, vilka ”berättelser” formuleras och hur agerar och förhåller sig lärare och elever till motsättningar som direkt eller indirekt knyts till frågor som dels handlar om konflikter i dagens Mellanöstern men också till främlingsfientliga och anti-muslimska åsikter som påverkas av utvecklingen i världen och det lokala samhället?
– Projektet är av stor relevans både från ett religionsvetenskapligt och utbildningsvetenskapligt perspektiv då det saknas kunskap om hur dessa konflikter tar sig uttryck i svenska klassrum och hur lärare och elever hanterar och förhåller sig till dessa, säger Karin Kittelmann Flensner.
