Förstelärare stärker svensk skola

Förstelärare kan bidra till en starkare lärarkår.

Det visar forskning vid Göteborgs och Lunds universitet som sammanfattas i den nyutgivna boken Lärarkåren och förstelärarna- splittrad, stärkt och styrd profession.

Boken sammanfattar ett större forskningsprojekt kring förstelärarreformen som visar att reformen har stärkt lärarnas autonomi och inflytande, framförallt på organisatorisk nivå. Samtidigt har reformen också inneburit att lärarkåren blivit mer hierarkiskt indelad.

– Studien ger viktig kunskap kring fördelning av roller och inflytande i organisationer med starka professioner. I kontrast till den dominerande bilden att det råder en konflikt mellan organisationen och de professionella yrkesutövarna, visar studien att det snarare är en ömsesidig relation, säger Gustaf Kastberg, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.

I boken diskuteras detta i termer av en ”ny professionalism” som omfattar att vara aktiv inom ledningsfrågor och ägna sig åt uppgifter som frångår professionens kärnverksamhet. En växande ”elitroll” för vissa professionella verkar därför inte hota professionens möjlighet att stärkas.

– Vi visar också att förstelärare kan fungera splittrande för professionen, och det handlar framförallt om de fall där försteläraruppdraget är otydligt definierat och inte innebär något annat än ordinarie lärararbete.

Författarna menar att några lärdomar kan dras för att utnyttja den potential som finns i förstelärarrollen. En är att om det är otydligt vad försteläraren gör för något utöver den vanliga lärarrollen kan det skapa en grogrund för missämja, men de kan fungera stärkande om de har en tydlig positionering som distanserar dem från den övriga yrkesrollen. Det är också viktigt att förvaltning och rektorer ger förutsättningar för ett ökat professionellt inflytande på ledningsnivå.

– Både förstelärare och övriga lärare måste också ges tid och utrymme för att arbeta med utvecklingsfrågor som ligger nära kärnarbetet, säger Gustaf Kastberg.

Projektet är genomfört i ett samarbete mellan forskare vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.