Gula bananflugor kopplar Högskolan till årets nobelpris i kemi

Årets nobelpris går till den tidigare Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kollega Jennifer A.

Gula bananflugor kopplar Högskolan till årets nobelpris i kemi 1
Ebba Stål och Frida Wallbom, studenter på programmet ​Biovetenskap – Molekylär biodesign, förändrar bananflugans DNA.

Doudna för deras upptäckt av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9. Som namnet vittnar om handlar det om att klippa och klistra i arvsmassa, i självaste livets kod. Här på Högskolan i Skövde är CRISPR/Cas9-tekniken en viktig del i undervisningen, en teknik som även öppnar upp för viktiga diskussioner kring etik.

Ebba Stål är inne på sitt tredje år på programmet Biovetenskap – Molekylär biodesign har nyligen börja använda CRISPR/Cas9-tekniken. Nu senast fick de i uppgift att modifiera bananflugans DNA. Den lilla svarta flugan ska istället bli gul.

– Det har varit väldigt intressant att få modifiera DNA-koden hos bananflugan. Jag har alltid varit intresserad av genetik. Att vi redan på kandidatnivå får jobba med CRISPR/Cas9 på Högskolan har varit väldigt lärorikt och roligt, säger Ebba Stål.

Gula bananflugor kläcks

Under labbtestet byggder studenterna ihop CRISPR/Cas9 systemet. Det ska sedan injiceras i bananflugan som ändrar en specifik gen, i detta fall “the yellow gene”. Resultatet blir gula bananflugor. Först i december beräknas fluglarverna kläckas. Men varför behöver vi ändra i koden? Vad skulle det vara bra för? Ebba Stål förklarar:

– Gula bananflugor kanske kvittar, de är irriterande som de är. Men, i och med klimatförändringarna ser vi hur vissa grödor slås ut. Genom CRISPR/Cas9 kan vi modifiera växtcellens DNA och göra den tåligare så den klarar av framtidens klimat.

Har revolutionerat gentekniken

Just växtförädling som Ebba Stål tar som exempel är ett av flera områden inom biologi där CRISPR/Cas9 som forskningsverktyg kan göra skillnad. Utöver biologi finns även stora möjligheter inom medicin där tekniken kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder mot allvarliga sjukdomar. CRISPR/Cas9 har revolutionerat gentekniken, en teknik som Ebba Stål ser som självklar i sin framtida karriär.

– Jag vill forska. Om det blir genteknik åt växtförädling eller ta upp kampen mot autoimmuna sjukdomar har jag inte bestämt. Jag ska börja med att läsa en master, avslutar Ebba Stål.

Diskussioner kring etik

Ebba Stål och kursansvarig Maria Algerin belyser också att CRISPR/Cas9 och genteknikens etiska utmaningar diskuteras under olika seminarium med studenterna.