Hur väcker vi elevernas läsglädje och motivation?
Och vilka verktyg behövs för att orientera sig i lättlästdjungeln?
Det är två frågor om kommer att diskuteras på Bokmässan i Göteborg, som i år går av stapeln digitalt i slutet av september. Högskolan Kristianstads Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson medverkar i varsitt föredrag och delar här med sig av sina tips för att väcka läsglädje bland elever och unga.
Vad säger forskningen om hur vi kan arbeta med läsning i skolan?
– Barn och ungdomar behöver tillägna sig ett antal lässtrategier, förklarar Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, och barnboksrecensent. Samtal om text ger läsupplevelse och kunskap samt hjälper läsaren in i texten.
– Vi vuxna och lärare ska vara läsarförebilder och motivera till läsning genom att själva visa på intressanta och spännande böcker. Lärare behöver själva läsa böcker inom sin förberedelsetid så att de kan inspirera och hitta rätt nivå på böcker.
– Skönlitterära böcker kan läsas inom alla skolans ämnen och inte enbart inom svenskämnet, påpekar Mary. Ett stort antal titlar berör ämnen inom naturvetenskap, historia, musik och matematik, för att ta några exempel. Inom den statliga satsningen Läslyftet är denna integration ett av de bärande momenten.
Vad behövs för att ge alla elever möjlighet att bli goda läsare?
– Utöver lässtrategier behövs tid och motivation, och även ett välfyllt och välorganiserat skolbibliotek med en skolbibliotekarie som samarbetar med lärarna. Eleverna behöver också kunna se sin egen läsning metakognitivt från tidig ålder. Elever ska läsa tillsammans och på egen hand, menar Mary.
”Motivationen ökar när texten får liv och blir förstådd och är intressant ur flera olika aspekter.”
Hur väcker vi elevernas läsglädje och motivation?
– Lärare och föräldrar ska prata om sin läsning och elever ska kunna välja böcker från ett stort antal olika genrer. Över tid behövs diskussioner om hur eleverna kan bli djupläsare för att kunna förstå den långa löpande texten. Textvalet är oerhört viktigt för att eleverna ska kunna ha textsamtal på en gynnsam nivå. Motivationen ökar när texten får liv och blir förstådd och är intressant ur flera olika aspekter, förklarar Mary.
Vad säger forskningen om behovet av lättläst litteratur?
– Lättläst litteratur har ökat markant på den svenska marknaden de senaste åren och har också fått ett stort genomslag i skolan. Forskningen om lättläst är däremot i sin linda. Jag tänker att det är ett område som vi behöver lära oss mer om, anser Jenny Edvardsson, författare och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap.
Vad är egentligen lättläst litteratur?
– Jag skulle vilja definiera lättläst litteratur som litteratur som är bearbetad eller anpassad för att bli lättare att läsa. Det kan exempelvis handla om att texten är skriven med enklare språk, kortare meningar och med färre bisatser, att handlingen utspelar sig i kronologisk ordning, att layouten är luftigare och/eller att texten är skriven med större teckenstorlek, förklarar Jenny.
Vilka läsare eller elever behöver lättläst litteratur?
– Det finns många olika målgrupper som kan behöva denna typ av litteratur, konstaterar Jenny. Allt från personer som håller på att lära sig läsa till personer med dyslexi, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, hörselnedsättning, afasi, eller motoriska och perceptuella svårigheter. Men även personer med annat modersmål än svenska eller personer som inte har en funktionsnedsättning eller bristande läsförmåga men snabbt behöver få en överblick av ett ämne.
”Sedan är det alltid spännande att låta boken ligga till grund för olika uppgifter – analysera, dramatisera, skapa boktrailers …”
Hur lägger man bäst upp en lektion och hur väljer man böcker?
– När man arbetar med skönlitteratur i klassrummet ser jag gärna att man läser tillsammans och under läsningen skriver reflektionsloggar som sedan kan finnas som stöd vid de kontinuerliga textsamtalen. Genom samtalen får eleverna sätta ord på sina egna tankar, ta del av andras läsningar men också få nya perspektiv på texten som de läst.
– Vissa partier av boken kan man som lärare högläsa, andra kan eleverna få läsa på egen hand, fortsätter Jenny. Sedan är det alltid spännande att låta boken ligga till grund för olika uppgifter – analysera, dramatisera, skapa boktrailers, hålla muntliga anföranden, sammanfatta.
– När det gäller att välja litteratur handlar det om att utgå från syftet med läsningen, men också den elevgrupp man har framför sig. Boken ska vara utmanande samtidigt som den inte är för utmanande. Den får gärna beröra och väcka frågor, säger Jenny.
Vilka tips har ni till föräldrar för att stimulera och uppmuntra sina barn att läsa mer?
– Visa intresse för läsning, var en läsarförebild, gå med yngre barn till biblioteket, köp böcker och gå rent fysiskt till bokhandeln! uppmanar Mary. Att välja en bok, att bläddra i den att äga den är fortfarande en bra idé.
– Ja, att själv läsa är en bra början, konstaterar Jenny. Det är också viktigt att visa intresse för sina barns läsning och kanske läsa tillsammans med dem. Läser man tillsammans får men en gemensam bok att samtala om.
– Och läsning måste få ta tid, påpekar Mary. Förklara varför! Våra barn och ungdomar ska bli djupläsare.
Text: Fabian Rimfors, Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson
Foto: Pixabay