Forskare inom lärarutbildningen på Högskolan Väst och Addis Abebas största universitet i Etiopien möttes häromveckan i Trollhättan inom ramen för ett gemensamt projekt.
Den gemensamma nämnaren handlar om hur man skapar en inkluderande utbildning.
Naturligtvis är skillnaderna mellan länderna stora men på olika sätt lär man av varandra.
– Här fungerar verkligen teori och praktik tillsammans. Det är en stor skillnad jämfört med i Etiopien. Även om VFU, verksamhetsförlagd utbildning, finns hos oss så finns inte samma integrering som här, säger Dr Ambissa Kenea Boru från College of Education and Behavioural Studies på Addis Ababa University.
Han och de två kollegorna, Dr Teshome Tola och Dr Abdulaziz Hussein Mamie, har varit en dryg vecka på högskolan för utbyte i olika former. Det har både handlat om dialog med forskarkollegor och studenter, besök på skolor i klasser med olika åldrar samt på Fritidshem.
De medverkade också i en större internationell forskarkonferens som hölls på högskolan. Alla delar har varit mycket givande menar de och många skillnader finns.
– I Etiopien är inte skolan obligatorisk till att börja med. Dessutom finns 80 procent av skolorna på landsbygden med sämre förutsättningar rent materiellt. Det är större klasser och färre lärare per elev, bara för att nämna några skillnader.
De fortsätter:
– Etiopien har stora svårigheter att rekrytera lärare och på grund av de dåliga förhållandena för skolorna lämnar många lärare sitt yrke. Vi behöver stärka läraryrket och göra dem värda något.
Dr Teshome Tola, Dr Ambissa Boru Kenea och Dr Abdulaziz Hussein Mamie tillsammans med professor Kerstin von Brömssen.
Flickorna har det extra tufft
Särskilt tufft är det för flickorna berättar de. De får inte på samma sätt bestämma över sig själva som pojkarna utan föräldrarna styr och då många är bönder vill de ha kvar flickorna hemma på gården. Det finns också många flickor som får gifta sig tidigt.
– På låg- och mellanstadiet är det relativt många flickor i skolan men sedan avtar det mer och mer. Det är ett stort bekymmer.
Som exempel nämner de att de själva bara har en kvinnlig kollega på sitt eget universitet.
Viktigt att få inblick i olika utbildningssystem
Projektet de samverkan kring heter Diversity in Education and Teacher Education och är finansierat av STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning. Det var professor Kerstin von Brömssen på Högskolan Väst som tog initiativet.
– Vi vill utveckla starka band mellan lärare och forskare inom området utbildning och lärarutbildning mellan våra båda lärosäten. Det är mycket givande och inspirerande, inte minst för våra studenter, att få inblick i hur det är i andra länder.
Hon fortsätter:
– I nästan alla klassrum i Sverige idag finns barn från många olika länder och blivande lärare måste kunna förhålla sig till och förstå olika elevers bakgrunder och ha kunskap om olika utbildningssystem i världen.
“God utbildning för alla”
Kerstin pekar på kopplingen till FN:s hållbarhetsmål nummer 4 God utbildning för alla där det heter att ”en kvalitativ utbildning är grunden för att skapa hållbar utveckling”.
– Utbildningsarbete mot inkludering och interkulturell kompetens är bland det viktigaste för att arbeta mot detta mål. Men bristen på tillräckligt utbildade lärare inom området av inkludering och interkulturalitet nämns som ett allvarligt hinder för att nå det hållbara målet i utbildning. Det här projektet är ett sätt att stärka både oss lärare/forskare och våra studenter inom det här området.
