Så tänker elever när de väljer gymnasieskola

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola.

Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.

En av de största politiska reformerna inom den offentligt finansierade sektorn har varit skapandet av en skolmarknad som kännetecknas av valfrihet och konkurrens.

Reformen tog sin utgångspunkt i ett antagande om att människan har preferenser som innebär att hon väljer det bästa alternativet.

Eftersom syftet med att gå i skolan är att utveckla olika ämnesrelaterade förmågor antogs från politiskt håll att skolorna skulle fokusera på kunskap och att eleverna skulle välja utbildningsproducent baserat på deras förmåga att bedriva god och kvalitativ undervisning. Eleverna skulle med andra ord välja de skolor som var bäst på att utveckla deras kunskap och på så vis skulle valfrihet och konkurrens skapa en skola i världsklass.

Resultaten i Mikael Thelins avhandling visar att blivande gymnasielever lägger vikt vid både utbildningsrelaterade faktorer och faktorer som inte kan kopplas till skolornas kvalitet. Vidare visar resultaten att det finns ett samband mellan hur eleverna värderar olika faktorer och deras individkaraktäristika. Exempelvis uppvisar elever med låga betyg (i jämförelse med elever med höga betyg) starkare preferenser för faktorer som egentligen är utbildningsmässigt irrelevanta, såsom att få en Ipad, avstånd till skolan eller att få gå tillsammans med kompisar.

– Resultaten i avhandlingen reser frågan om ifall elever generellt väljer skola baserat på deras förmåga att bedriva kvalitativ undervisning, men även frågan om hur skolor på en konkurrensutsatt skolmarknad har agerat för att möta elevernas preferenser, säger Mikael Thelin vid institutionen för kulturgeografi vid Uppsala universitet

– Elevernas val, i samverkan med utbildningsproducenternas agerande på en konkurrensutsatt skolmarknad, har i detta sammanhang stor betydelse för kunskapssamhällets utveckling. Felaktiga antaganden om elevernas preferenser – och en förenklad bild av hur utbildningsproducenterna bemöter konkurrens – riskerar att skapa en skolmarknad där det råder stor skillnad mellan intention och verklighet, säger Mikael Thelin