Läromedelsfrågan i fokus

Under de tre senaste decennierna har vi haft en tämligen entonig debatt om skolans läromedel. Den har i huvudsak handlat om bristen på läromedel i skolan, de höga priserna och den styrande pedagogiken.

Läromedelsfrågan i fokus 1
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Nu kan äntligen en ljusning skönjas. Förbundet Läromedelsförfattarna driver framgångsrikt kampanjen Rätten till läromedel, och såväl de båda lärarfacken som elevorganisationerna har anslutit sig till kampanjens budskap om mer läromedel i skolans undervisning.

Läromedelsförfattarna har indirekt också lyckats förmå regeringen att förlänga den statliga läromedelsutredningen med sju månader. Enligt ett tilläggsdirektiv flyttas presentationen av utredningens betänkande fram till den 30 juni 2021. Utredningen ges således mer tid att analysera frågan om läromedlens ställning i skolan samt ge förslag till förbättringar, sannolikt genom ett antal statliga initiativ.

Branschföreningen Läromedelsföretagen har stämt in i Läromedelsförfattarnas argumentation för mer läromedel i skolan och har även publicerat en ny kvalitetspolicy för medlemmarnas produkter. Den nya policyn ger knappast några svar på frågan om hur framtidens läromedel kommer att utformas, men den signalerar ändå två viktiga saker: förlagen strävar efter hög kvalitet i läromedelsproduktionen och förlagen ger författarna betydande inflytande över läromedlens utformning.

Att författarna och producenterna av läromedel strävar i samma riktning är naturligtvis bra och lovar gott för fortsättningen. För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs emellertid också att befintliga hinder rivs eller nedmonteras. Det gäller i första hand frågorna om prissättning och pedagogik.

Läromedelsföretagen nämner i sammanhanget inget om den viktiga prisfrågan. För att uppnå fullgod och likvärdig tillgång till läromedel för alla elever i svensk skola krävs åtminstone en fördubbling av läromedelsinköpen räknat i pengar. Det är inte realistiskt att tro att kommunerna och skolorna skulle acceptera dagens höga priser vid en sådan ökning av läromedelsinköpen. Räknat i volym måste kunden då få betydligt bättre valuta för pengarna. Prissänkningar i nivån 30 % bör kunna krävas.

Vad gäller pedagogiken behöver författare och förlag enas om förändringar av det i dag gällande grundkonceptet för läromedel. Man måste lyssna till kritiken om läromedlens oönskade styrning av undervisningen. Dagens lärare använder inte läromedel på samma sätt som lärare gjorde för femtio år sedan, då konceptet för så kallade heltäckande läromedel tillkom.

Det råder ingen brist på utgångspunkter för konstruktion av nya läromedelskoncept; man kan söka lämpliga upplägg i såväl läromedel från 50-talet som i nya innovativa lösningar. Huvudsaken är att läromedlet ger lärare och elever större möjligheter att planera och genomföra undervisningen på egen hand. Läromedlet ska inte ”tvinga” dem att följa en på förhand snitslad bana från start till mål.

Eleverna bör framgent ges betydligt större inflytande över val och inköp av läromedel än vad som i dag vanligtvis förekommer. Säkerligen vill en överväldigande majoritet av eleverna ha tillgång till egna läromedel, analoga eller digitala, i samtliga teoretiska ämnen.

Förhoppningsvis kan vi se fram emot en utveckling som leder till det självklara upplägget av undervisningen där de tre aktörerna läraren, eleven och läromedlet samspelar i processer som gynnar elevernas lärande.

Av: Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.