I en ny kunskapsöversikt från Region Stockholm ges en överblick över deltagandet i kulturaktiviteter bland barn och unga.
I rapporten, som är gjord av journalist Gunilla Kindstrand, sammanställs genomförda kulturvaneundersökningar samt forskning på området.
Rapporten med namnet ”En väv av vanor” visar på utmaningar att beskriva den vida väv som barns och ungdomars kulturvanor utgör idag, inte minst genom de digitala plattformarna.
Stora variationer i deltagande mellan olika grupper
Barn och unga i Stockholms län uppvisar generellt ett högt deltagande i kulturlivet i internationell jämförelse. Dock förekommer stora variationer mellan olika grupper; exempelvis är kvinnor och flickor mer kulturaktiva än män och pojkar, högutbildade föräldrar och deras barn har högre deltagande än grupper med lägre utbildning. Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek oftare än andra grupper, men möter också fler hinder när de vill delta i det övriga kulturlivet.
Ny rapport sammanfattar barn och ungas kulturvanor. Foto: Jesper Klevenås
Samtidigt stärks bilden av att kompensatoriska miljöer, inte minst skolan, har blivit än mer viktiga idag när det gäller att möjliggöra för barns och ungas tidiga möten med och tillgång till kultur av hög kvalitet.
Tidigare undersökningar på regional nivå samt årliga nationella kulturvaneundersökningar pekar mot samstämmiga resultat: skillnaderna mellan regionerna är relativt små. Det är snarare skillnaderna inom regionerna och dess olika målgrupper som är signifikativa.
Några slutsatser från rapporten:
Internationell jämförelse: Svenska barn och ungdomar deltar flitigt i kulturlivet jämfört med sina internationella jämnåriga, starkt påverkade av mobiltelefoner och online-plattformar från tidig ålder.
Geografisk tillgång – ett känt mönster: Den geografiska tillgången till kultur i form av exempelvis bibliotek, kulturskola, teater, biograf och ett föreningsliv med kulturell inriktning har betydelse.
Digital kulturkonsumtion: Den digitala miljön med plattformar så som såsom Spotify, YouTube och TikTok ökar i betydelse och utgör en viktig del i ungas kulturkonsumtion. De har skapat ett slags flytande kulturvanor, där nya och snabbt föränderliga möjligheter påverkar barns och ungas sätt att konsumera, skapa, delta och dela.
Socioekonomiska skillnader: Tydliga skillnader i kulturdeltagande baserade på kön, utbildningsnivå och etnisk bakgrund. Flickor tenderar att vara mer aktiva i kulturlivet än pojkar.
Biblioteksanvändning: Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek oftare än andra grupper, men möter fler hinder i det bredare kulturlivet.
Utmaningar för kulturpolitiken: Bristen på omfattande undersökningar och statistik som utmanar kulturpolitikens förmåga att effektivt navigera i den komplexa verklighet som kulturvanor utgör.
Skolans roll: Vikten av skolans roll i att ge barn och unga tillgång till både analog och digital kultur av hög kvalitet.
Kompletterande studie
Denna rapport kompletteras av en parallell studie, ”Kultur i barns vardag – röster från 28 barn och unga i Stockholms län om deras kulturvanor”. Här har barn och unga intervjuats om sina kulturvanor och fram träder bilden av en bred syn på ”kultur” som målgruppen på olika sätt konsumerar och deltar i både fysiskt och digitalt.
Sammanfattningsvis ger dessa rapporter en viktig inblick i den komplexa väven av kulturdeltagande bland barn och unga, till nytta för alla som på något sätt arbetar med frågorna.
Presentation av rapporterna
Kulturförvaltningen bjuder in till presentation av rapporterna torsdagen den 14 december 2023 klockan 09.00 på The Node vid Sergels torg.
- Inledning – med Erik Persson (S), kulturnämndens ordförande, och Eva Bergquist, kulturdirektör, Region Stockholm
- Barns och ungas kulturvanor, en kunskapsöversikt – med Gunilla Kindstrand, rapportförfattare
- Kultur i barns vardag, en intervjustudie – med Ida Thomsson, rapportförfattare
