Efter fler än 30 års ökenvandring skymtar nu möjligen ljusare tider för Sveriges läromedelsproducenter.
Räknad i volym har skolornas inköp av läromedel minskat med i runda tal 70 % under de tre senaste decennierna.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
Denna utvecklingen har resulterat i en skenande prisutveckling, som medfört att läromedlen i dag är extremt dyra. Utrymme för ytterligare prishöjningar finns rimligen inte.
Kanske är botten nådd, och möjligen stundar ljusare tider för såväl skolorna som läromedelsproducenterna. Några anledningar till denna förhoppning framhålls nedan.
I dessa nedskärningarnas tider minimeras lärarnas möjligheter att nyanskaffa läromedel. Hela 85 % av de lärare som Novus tillfrågat i en aktuell undersökning (Dagens Samhälle 2020-01-21), vittnar om att de inte ges möjlighet att anskaffa läromedel i den omfattning som lärarna anser behövs för att genomföra en fullgod undervisning.
För första gången på länge synliggörs nu alltså skolornas påtagliga brist på läromedel.
Ytterligare tecken på ett nyvaknat intresse för förlagsproducerade läromedel utgör de önskemål om fler läromedelsrecensioner som framförts under senare tid i olika sammanhang, bland annat av kolumnisten Andreas Bergh i DN (2020-01-21).
Läromedelsrecensioner har knappast förekommit under de senaste femton åren. Tidigare lät Aftonbladet litteraturvetaren och den förre läraren Göran Hägg årligen recensera läromedel i ett bestämt ämne eller ämnesområde. Dessa återkommande recensioner hade stor påverkan på såväl producenterna som avnämarna. Förlagen tog till sig av kritiken och förbättrade produkterna i nya upplagor, och för lärarna blev Göran Häggs recensioner inte sällan vägledande vid val av nya läromedel.
En tredje indikation på att nya tider eventuellt stundar för skolans läromedel utgör det faktum att regeringen äntligen tillsatt en statlig läromedelsutredning. Undertecknad har vid ett flertal tillfällen i artiklar här på IT-pedagogen, och även i de båda lärartidningarna efterlyst en sådan utredning.
Den statliga läromedelsutredningen, som leds av förre skolministern Gustav Fridolin (MP), ska lämna sitt betänkande till regeringen under hösten.
Förhoppningsvis väljer utredaren att utgå från skolans behov av läromedel, såväl analoga som digitala. För att kunna konstatera hur detta behov ser ut behövs en kartläggning av de läromedel och andra läroresurser som i dag används i undervisningen.
Förlagens utbud kan tämligen lätt kartläggas och granskas via information från respektive producent.
Beträffande de så kallade fria läroresurserna blir uppgiften knepigare. Här finns en lång rad utgivare, bestående av allt från statliga myndigheter till företags marknadsavdelningar och reklammakare, samt politiska och andra intresseorganisationer.
En förhoppning är att utredningen ska bidra till att ge Sveriges lärare möjlighet att fritt välja kvalitetssäkrade läromedel och läroresurser från etablerade och kunniga producenter till rimliga villkor och priser, samt att garantera lärare och elever ständig tillgång till sådana läromedel och läroresurser.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.
