Läromedelsutredningen som nyligen överlämnade sitt betänkande till regeringen har med skärpa visat att det råder skriande brist på läromedel i den svenska skolan.
Men utredningen har inget robust förslag till lösning på problemet. Här kommer ett sådant: Avsätt 1,35 % av det konstaterade reformutrymmet om 74 miljarder kronor i budgeten till en fördubbling av skolornas läromedelsinköp.
I dagsläget köper de svenska grund- och gymnasieskolorna sammantaget läromedel för omkring 1 miljard kronor, vilket i bästa fall räcker till inköp av nya läromedel i tre ämnen. I resterande ämnen får eleverna nöja sig med gamla förrådsböcker, vilka inte sällan är mer än tio år gamla.
Det finns knappast något annat land i västvärlden som förser sina skolelever med så undermåliga läromedel som det svenska samhället gör. Och ändå har vi förväntningar om ett fortsatt avancerat samhällsbygge, fler forskare och entreprenörer, och globalt framgångsrika företag. Ekvationen går inte ihop.
De gamla förrådsböckerna är ofta inaktuella vad gäller delar av ämnesinnehållet och språket är alltid föråldrat. Inom samtliga skolans ämnen gäller att ny kunskap ständigt tillkommer. De grundläggande kunskaper som eleverna inhämtar under sin skolgång ska förstås vara korrekta och aktuella. Tio år gammal information duger inte!
Språket är i ständig utveckling; nya ord och uttryck tillkommer successivt och gamla går i graven. Språket i tio år gamla texter framstår som ålderdomligt och svårläst för många barn och ungdomar. Läromedelsutredningen och sakkunniga hävdar att läroböckerna bidrar till elevernas lästräning och förmåga till läsförståelse. Ja, visst är det så. Men endast under förutsättning att texternas språk är modernt och aktuellt. Ett föråldrat språk duger inte!
Debatten om digitala kontra analoga läromedel kan vi i dag lämna därhän. Det handlar numera inte om antingen eller, utan om både och. Läromedelsutredningen förespråkar läroböcker framför digitala läromedel, och vi vet genom undersökningar att merparten av såväl lärare som elever instämmer i detta ställningstagande. Därutöver visar forskningen tämligen entydigt att text på papper är mer lättläst än text på skärm. Var och en inser emellertid också att digitaliseringen erbjuder möjligheter för undervisningen och lärandet som inte står att finna i tryckta läromedel. Det kan handla om allt från filmer och animeringar till alternativa texter och bilder, informationssökning med mera. Läromedelsföretagen har tagit fasta på dessa förhållanden och erbjuder numera vanligen digitalt material i anslutning till läroböckerna. Mer än hälften av de läromedel som i dag används i svenska skolor innefattar såväl tryckta som digitala delar.
Läromedelsutredningen föreslår inrättandet av en statlig läromedelsnämnd. Kasta det förslaget i papperskorgen och sätt därmed stopp för en årlig kostnad om minst 30 miljoner kronor. Statliga läromedelsnämnder, i olika skepnader, har tidigare funnits i vårt land och de har aldrig lyckats särskilt väl med sina uppgifter. Statlig censur av läromedel vill nog ingen ha och statlig produktion av läromedel har utan framgång prövats tidigare. Lär av historien och upprepa inte de tidigare begångna misstagen.
Inte heller när det gäller de konstaterat höga priserna på läromedel har läromedelsutredningen någon konkret åtgärd att föreslå. Orsaken till de höga priserna står att finna i att läromedelsmarknaden är förhållandevis sluten och att konkurrensen är begränsad. Läromedelsföretagen har under de tre senaste decennierna kompenserat sig för minskad försäljning genom att höja priserna extra mycket. Trots att läromedelsmarknaden i stort sett har halverats under perioden är flera läromedelsföretag i dag extremt lönsamma och lämnar årligen stora vinster till sina ägare. Incitament till prissänkningar saknas. Priset är sällan ett konkurrensmedel läromedelsföretagen emellan.
Ett riktat statligt läromedelsbidrag om en miljard kronor till kommunerna skulle i praktiken kunna innebära att samtliga elever i svensk skola gavs fullständig och likvärdig tillgång till kvalitativa och aktuella läromedel i samtliga berörda ämnen. Genomsnittligt skulle kommunernas läromedelsinköp därmed fördubblas och det statliga bidraget skulle därför med fördel kunna utformas på sådant sätt att läromedelsföretagen utsattes för prispress.
Till Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet: Ge eleverna i svensk skola tillgång till moderna och aktuella läromedel. Redan nu i höstens budget!
Av Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.
