Majoritet av sveriges gymnasieelever har mått dåligt av distansundervisning
Hem SkolNivåGymnasium Majoritet av sveriges gymnasieelever har mått dåligt av distansundervisning

Majoritet av sveriges gymnasieelever har mått dåligt av distansundervisning

Publicerat av: Redaktionen

Sveriges Elevkårers undersökning om återgången till skolan efter tiden på distans visar att viktig kunskap gått förlorad och att den psykiska ohälsan bland gymnasieelever ökat. Insatser måste sättas in omedelbart.

Sveriges Elevkårer skickade i början på september ut en enkät till alla medlemmar på gymnasiet i årskurs två och tre, samt de som nyligen tagit studenten. Fokus var elevernas upplevelse av att vara tillbaka i skolan efter distansundervisning i samband med coronapandemin. Enkäten besvarades av 6 318 personer.Majoritet av sveriges gymnasieelever har mått dåligt av distansundervisning

Medan många vuxna som jobbat hemifrån kunnat se fördelar med mindre pendling och mer fritid, visar enkätsvaren att distansundervisningen inneburit en extrem påfrestning för landets unga. Efter att ha varit i stort sett isolerade hemma, med sämre stöd i skolfrågor och avsaknad av social kontakt med klasskamrater och lärare, har den redan utbredda psykiska ohälsan bland unga nu ökat.

­– Vi har fått in vittnesmål om depressioner, ätstörningar, utbrändhet, dålig självkänsla och social fobi. Och då ska vi komma ihåg att detta är elever som tagit sig tid att svara på vår enkät. Hur de elever mår som inte ens orkar fylla i en enkät, det vet vi inte, säger Sveriges Elevkårers ordförande Josefine Fälth.

Undersökningen visar att en majoritet av eleverna (62%) upplever att deras mående påverkats negativt av distansundervisningen och många anser att de fått bestående men. Samtidigt uppger fler än varannan elev (52%) att de inte fått något stöd eller inte känner till om de fått stöd i samband med att de kommit tillbaka till skolan. Sveriges Elevkårer understryker vikten av en stark och tillgänglig elevhälsa, samt satsningar för att underlätta slussningen till barn- och ungdomspsykiatrin.

– I vår enkät kan vi se att många elever inte ens vet ifall de har en kurator på skolan eller inte, och det är helt oacceptabelt, säger Josefine Fälth.

Förutom ökad psykisk ohälsa har elevernas kunskaper och betyg tagit stryk. Nära hälften av eleverna (47%) menar att de inte fick tillräckligt med kunskap för att uppnå ett visst betyg när undervisningen skedde på distans. Sämre motivation, svårare att följa med på lektionerna och att be om hjälp anges som orsaker. Även de som uppnått ett högt betyg känner oro för att det inte motsvarar de kunskaper de borde ha fått med sig.

­– Nu måste samhället ta ansvar för att de gymnasieelever som drabbats av distansundervisningen kompenseras för detta genom extra stöd under sin kvarvarande gymnasietid. Den skolmiljard som avsatts får under inga omständigheter läggas på hög, den behövs akut, säger Josefine Fälth.

Nu hoppas Sveriges Elevkårer att rapporten når skolpersonal och beslutsfattare.

– Elevernas berättelser gör ont att ta del av. Jag tror inte någon kan läsa den här rapporten och sedan inte agera. Vi mejlar därför idag den till samtliga Sveriges kommuner och skolhuvudmän. Nu måste beslutsfattare sluta att slentrianmässigt säga att de lyssnar, utan faktiskt höra vad eleverna säger. Detta är ett rop på hjälp, säger Josefine Fälth.

Läs undersökningen

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>