Hem REPORTAGE Nytt bidrag för bättre ljus i skolan

Nytt bidrag för bättre ljus i skolan

Publicerat av: Redaktionen

En god ljusmiljö är en förutsättning för att vi kan utföra våra arbetsuppgifter på ett bra sätt. I skolan har den fysiska miljön och belysningen dessutom en stor betydelse för lärandet. Boverket erbjuder nu ett bidrag för att förbättra förutsättningarna för kunskapshämtandet i skolan.

Den fysiska miljön är eftersatt i många av Sveriges skolor och dålig belysning orsakar bl.a. problem med trötthet, huvudvärk, koncentration och läsbarhet. I alltför många klassrum i Sverige finns fortfarande gammal lysrörsbelysning som dessutom är energimässigt, på tok, för ineffektiv.ljusmiljö

För att skapa modernare lärmiljöer där fler elever har möjlighet att nå kunskapskraven har regeringen infört ett bidrag fram till 2018. Bidraget söks hos Boverket och gäller åtgärder för att förbättra den fysiska miljön och samtidigt minska miljöpåverkan i lokalen.

När det gäller belysningsområdet finns det stora möjligheter till minskad miljöpåverkan genom energieffektivisering av gammal belysning. Genom ett utbyte till moderna belysningssystem kan nämligen spara upptill 90 procent energi.

– Genom Boverkets bidrag finns det nu goda möjligheter för skolor att skapa bättre förutsättningar för lärandet och samtidigt göra en klok miljöinvestering som är bra för ekonomin. I stället för att slösa pengar på onödigt höga elkostnader kan de användas betydligt klokare, t.ex. till att anställa fler lärare, säger Mats Holme, VD för Belysningsbranschen.

5 fakta om belysning:

1. Ljusmiljön påverkar humör, vakenhet och uppmärksamhet.

2. I en bra ljusmiljö känner vi oss trygga och kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och säkert sätt.

3.Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att man uppfattar rummet korrekt och ser bra samt får en god dygnsrytm.

4.Forskning visar att man genom att anpassa belysning kan påverka kroppens hormoner och få människor att må bättre.

5.På näthinnan i ögat finns det tre sorters receptorer som fångar upp ljuset – tappar, stavar och den tredje receptorn, som känner av blått ljus och kommunicerar med den del av hjärnan som styr vår dygnsrytm och vår biologiska klocka med hjälp av utsöndring av sömnighetshormonet melatonin och vakenhetshormonet kortisol.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>