Utvecklande mötesplatser stärker grundsärskolan
Hem SkolNivåGrundskola Utvecklande mötesplatser stärker grundsärskolan

Utvecklande mötesplatser stärker grundsärskolan

Publicerat av: Redaktionen

Utbyte och likvärdighet. De senaste åren har lärare från grundsärskolorna i Göteborgs Stad träffats för att inspirera varandra och lära av varandras arbetssätt för att öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning.

I podden Skolverkstan diskuteras hur detta och andra åtgärder kan stärka grundsärskolan.

I det senaste avsnittet av Skolverkstan gästar Tina Nahkuri von Eichwald, rektor på Hinnebäck grundsärskola och Jane Carlsson, speciallärare på Kannebäcks grundsärskola, grundskoledirektör Bengt Randén.

2019 identifierade rektorerna i Göteborgs grundsärskolor ett behov, uttryckt av lärarna: De ville utbyta erfarenheter och bli inspirerade av kollegor. Det blev starten för ett systematiskt arbete med mötesplatser för grundsärskolans lärare. Tina Nahkuri von Eichwald och Jane Carlsson har båda varit aktiva i utvecklingen.

– Jag tycker det har varit fantastiskt bra att vi har startat mötesplatserna, även om vi fick börja med digitala Teams-möten. Men vi har sett att vi har varandra och börjat utbyta erfarenheter och kunskaper, berättar Jane Carlsson.

Likvärdighet viktigt

Såväl Bengt Randén som de båda gästerna betonar att en ökad likvärdighet mellan stadens grundsärskolor är ett viktigt syfte med mötesplatserna. Samtidigt ska man ha med sig att förutsättningarna mellan skolorna varierar.

– Jane jobbar i en skola med tolv klasser medan vi har tre klasser, så effekterna på lokal nivå kommer att se oerhört olika ut. Formatet ger förutsättningar för utveckling men det finns ingenting som säger hur och vad målet är för det måste få se annorlunda ut, säger Tina Nahkuri von Eichwald.

Utvecklande mötesplatser stärker grundsärskolan

Tina Nahkuri von Eichwald, rektor på Hinnebäck grundsärskola med Jane Carlsson, speciallärare på Kannebäcks grundsärskola.

Likvärdighet, menar hon, bör också prägla hur de olika skolformerna hanteras inom förvaltningen.

– I längden tror jag på att normalisera vår skolform. Alltså att vi pratar om grundskola och grundsärskola i samma andetag. Vi är en grundskola men utifrån särskolans läroplan och utifrån de förutsättningar och behov våra elever har. Vi arbetar på ett kreativt sätt och det är ohyggligt roligt att vara med och försöka knäcka lärkoder för eleverna.

Kompetens en nyckelfråga

Frågan om hur morgondagens kompetensbehov ska uppfyllas är central både för grundskoleförvaltningen och för samhället i stort. Bengt Randén lyfter frågan hur man får fler att vilja satsa på en yrkesbana inom grundsärskolan.

– Genom att lyfta fram de fördelar som finns med att jobba inom grundsärskolan. Den glädje och inspiration det ger att arbeta med våra elever och i våra team med våra elevassistenter, att man kan lyfta fram bra verksamheter och olika arbetsområden som vi arbetar med, säger Jane Carlsson.

Tina Nahkuri von Eichwald fyller i:

­– Det är komplicerat med rekrytering, för det är fler yrkesgrupper än lärare vi behöver rekrytera till grundsärskolan. Det är även kompetenta och lämpliga elevassistenter. Och för att man ska orka arbeta i grundsärskolan så behöver det finnas struktur, tydlighet och förutsättningar för uppdraget – så är det ju för alla. Mervärdet, det är blicken från eleven när det glittrar till, eller när man efter fyra år ser: nu sitter det.

Lyssna på podden Skolverkstan

 

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>