Betyg sätts på ojämlika grunder

Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.

Betyg sätts på ojämlika grunder 1– Betyg och bedömning blir inte rättvisa varken för engelsktalande elever eller för nyanlända. Därför att mål och kriterier bygger på att alla elever har goda kunskaper på undervisningsspråket, vilket inte är fallet, säger forskaren Helena Reierstam.

Hon har studerat lärares förhållningssätt till bedömning, dels i gymnasieskolor med engelska som undervisningsspråk och dels i kommunala högstadie- och gymnasieskolor med nyanlända elever. Resultaten visar att eleverna inte får samma förutsättningar att lära sig ämneskunskaperna som modersmålstalare.

Eleverna i de engelska gymnasieskolorna är ofta motiverade, har kanske bott i engelskspråkiga länder och har god vardagsengelska. Lärarna konstaterar ändå att eleverna inte alltid har det ämnesspråk som förväntas.

– Ämneslärarna går igenom nyckelord och begrepp, inte språket runtomkring. Eleverna förväntas berätta om skeenden och förlopp, i till exempel historia och biologi, på ett språk som de inte lärt sig. Och som de inte heller lär sig på engelsklektionerna. De kan till och med få höra att ”ni får räkna med lägre betyg än om ni gjort det på svenska”.

Även för nyanlända elever råder en enspråkighetsnorm där det förutsätts att alla elever har goda kunskaper på undervisningsspråket, det vill säga svenska. Detta trots råd från Skolverket att eleverna bör få använda hela sitt språkregister och få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk.

– Lärare gör ett enastående arbete med att hjälpa nyanlända elever att klara skolan, med tanke på många gånger orimliga situationer med skiftande behov och språknivå hos eleverna. Men vi har en skola som ställer helt andra krav på lärare i dag, säger Helena Reierstam.

Studien visar att många ämneslärare i sin undervisning för nyanlända inte vet hur de ska arbeta språkutvecklande med annat än nyckelord och begrepp. Precis som för eleverna i engelsktalande skolor faller utfyllnadsspråket mellan stolarna då det inte heller tas upp i svenska som andraspråk-kurserna. Få lärare har en policy att använda elevers starkaste språk vid kunskapsbedömning, och många frågar sig hur det ska gå till.

– Lärare vittnar om att nyanlända elever är vana vid en annan typ av skola med fokus på memorering och rabblande av fakta. Det krockar med den svenska skolans krav på resonemang och analys.

– Gemensamt för de båda elevgrupperna är svårigheten för lärare att veta om eleverna inte förstått ämnesinnehållet eller om de saknar språket för att beskriva kunskaperna.

Lösningen för framtiden, menar Helena Reierstam, är att alla lärare behöver utveckla både språk- och bedömarkompetenser, att skolor organiseras så att lärare får förutsättningar att samarbeta ämnesövergripande, och att styrdokumenten ses över.

– Kunskapskraven är för krävande för att användas som gemensamt mål för elever med så olika förutsättningar. I andra länder har man kursmål som är uppdelade på både språk och innehåll där lärare kan reflektera även över elevers språkkunskaper. I Sverige saknas den jämförbarheten.