Den 8 mars öppnar e-tjänsten skolskjuts för vårdnadshavare i sex kommuner, efterföljande två veckor är det dags för resterande vårdnadshavare med skolskjutsberättigade barn i Dalarna att ansöka om skolskjuts via e-tjänsten.
Pernilla Wigren, kommundirektör Falun
Pilotprojektet där Gagnef och Borlänge deltog föll ut väl vid förra ansökningsomgången, och banande väg för att alla kommuner nu erbjuder tjänsten inom det större, övergripande projektet: gemensam e-tjänsteplattform i Dalarna.
– När vi nu lyckas genomföra ett så här stort digitaliseringsprojekt i Dalarna, finns det goda förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta utveckla digitala lösningar tillsammans, istället för varje kommun för sig, säger Pernilla Wigren, kommundirektör Falun.
E-tjänsteplattformen gör att Dalarnas kommuner nu inte bara kan erbjuda invånarna fler e-tjänster än tidigare, utan också att framtagandet av e-tjänster kan ske i samverkan med andra kommuner inom och utom Dalarna.
– Det gör att vi blir effektivare när vi kan samarbeta och ta fram gemensamma e-tjänster, likväl som vi kan återanvända sådana tjänster som redan någon annan kommun tagit fram, säger Marie Ehlin, kommunchef Orsa.
– Vi ska inte göra om vad som redan finns, vi ska vidareutveckla det.
Gemensam utveckling möjliggör bättre tjänster, där inriktningen är att de ska vara tillräckligt bra för att de allra flesta invånarna ska kunna använda dem.
– Det är viktigt att ha det perspektivet med, att e-tjänsterna ska vara för alla och därför ska vi designa för alla redan från början, säger Marie.
En sådan tjänst som skolskjuts är en typisk tjänst där det är lätt att förstå att det kommer vara människor med olika förutsättningar och erfarenheter av digitala tjänster som kommer att behöva använda den.
– Det har vi haft med oss i utformningen av själva tjänsten, men vi förstår också att det behövs ett språkligt stöd i själva informationen om tjänsten, och därför har vi tagit fram översatt information om e-tjänsten, säger Fredrika Pihlblad, trafikhandläggare Gagnef.
– Det har visat sig fungera bra och de flesta har kunnat ansöka digitalt. Övriga har vi hanterat manuellt vid sidan av, men det har handlat om ett fåtal ansökningar.
När alla vårdnadshavare till elever som kan ha rätt till skolskjuts ansökt, beräknas ca 8000 ansökningar kommit in.
– Det är ju inte alla vårdnadshavare som ska ansöka om skolskjuts, endast de som har barn som bör vara berättigade till skolskjuts enligt de lokala skolskjutsreglementena som varje kommun har beslutat om, och om man löser skjuts till skolan på annat sätt behöver man naturligtvis inte ansöka. Tidigare, när det i vissa kommuner automatiskt skickats ut skolkort till alla som varit berättigade till skolskjuts, har det varit en hel del kort som aldrig utnyttjats, vilket inneburit en onödig kostnad för kommunerna. Nu blir det förhoppningsvis färre skolkort som inte kommer till användning, när alla behöver ansöka om skolskjuts, säger Pernilla.
En viktig förändring är att vårdnadshavare framöver själva ska ansöka om skolskjuts för sina barn. Detta via en e-tjänst på nätet. Ansökan ska så långt det är möjligt automatiseras och både vårdnadshavare och handläggare kan följa ärendet digitalt i e-tjänsten.
– På sikt är förhoppningen att denna förändring leda till bättre planeringsunderlag, mindre manuellt arbete, bättre planerad busstrafik och därmed mindre miljöpåverkan, säger Marie.
