Vetenskapsrådet har beviljat nära 40 miljoner kronor till ett projekt som leds från Lunds universitet som handlar om samverkan mellan skola och akademi.
Målsättningen är att överbrygga glappet mellan den erfarenhetsbaserade verksamheten ute i skolor och akademisk forskning inom utbildningsvetenskap och lärarutbildningen.
– Vi vill undersöka hur man kan koppla lärarutbildningen närmare skolorna och lärarna som arbetar där. Forskningen handlar om hur helheter och sammanhang skapas och formar lärartillblivandet, lärararbetet, lärarkarriären och i förlängningen av detta också skolans utveckling, säger Roger Johansson, professor i utbildningsvetenskap och vetenskapligt ansvarig för den blivande forskarskolan ROCIT (Research on Collaboration in Teacher education).
Totalt kommer projektet rekrytera nio doktorander som fördelas på de åtta lärosäten som är med i projektet. Alla anställs vid Lunds universitet, men placeras på olika områden. De som söks är dels adjunkter som arbetar på lärarutbildningen i dag, dels de ”gränsöverskridare” som i dag både arbetar på skolor som lärare och som anlitas på lärarutbildningarna.
– Syftet är att skapa nio forskningsprojekt som ska belysa och överbrygga gapet för de som pågående utbildar lärarstudenter men också på längre sikt knyta samman lärare under hela deras karriär med lärarutbildningen, säger Roger Johansson.
Han menar att just gapet mellan akademi och praktik är frågor som har diskuterats under en längre tid, bland annat för att en del upplevt att forskningen inom lärarutbildningen inte alltid relaterat till skolornas behov. Målet är att de lärare som utbildas ska uppfatta lärarutbildningen som mer relevant för att sedan få en koppling där man fortsätter kontakten även när de arbetar som lärare ute i skolorna.
– Det blir ett problem om man upplever att forskning inom lärarutbildningen inte är relevant för skolor och blivande lärare. Det är inte en svart-vit bild, utan en gråskala, men tanken är att försöka knyta ihop dessa delar bättre, säger Roger Johansson.
Forskarskolan tar utgångspunkt i regeringens försöksverksamhet ULF – Utbildning Lärande Forskning vars syfte är att arbeta fram modeller för långsiktiga och hållbara strukturer för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningar. Därför spelar också skolorna en viktig roll i projektet, och skolhuvudmän finns med i projektets styrgrupp. Man ska skapa gemensamma forskningsmiljöer som etablerats mellan skolhuvudmän/skolor och lärarutbildning/lärosäte med fokus på skolverksamhetsnära utmaningar och frågor.
Det har sedan ganska många år funnits forskarskolor och forskning med bas i lärares ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Det nya i projektet är att ta ett helhetsgrepp på kopplingen mellan lärarutbildningar och skolor. Forskarskolan ska även undersöka lärares arbetssituation och organisatoriska förutsättningar för professionsutveckling, lärande och forskning.
– Forskarskolan kommer därför att kunna bidra till innovation och utveckling, inte bara av lärarprogrammen utan också av verksamhetsfältet och de centrala, samverkande aktörerna. Detta är avgörande när lärarbristen är akut och kraven på verksamhetsnära (och förkortade) utbildningar skärps, samtidigt som kraven på vetenskaplig grund och kvalitet i lärarutbildningen ökar. Med en kvalificerad koppling mellan teori och praktik kan den vetenskapliga grunden stärkas både i lärarutbildningens och skolans undervisning, säger Roger Johansson.
