Läsåret 2017/2018 har nyligen påbörjats och de av skolorna beställda läromedlen har levererats och delats ut bland lärare och elever.
I de allra flesta fall handlar det om påfyllning av det läromedelsbestånd som sedan tidigare finns i skolornas förråd.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
Man ersätter utslitna och förkomna böcker med nya, vilket resulterar i blandade upplagor. Några böcker är uråldriga, andra kanske bara tio år gamla och ytterligare några är tämligen nya.
Det är således fortfarande illa ställt med skolornas läromedelsförsörjning. I några skolor kan eleverna möjligtvis få egna arbetsböcker, men praktiskt taget aldrig egna grundböcker.
Men skolan har ju digitaliserats, så kanske har böckerna ersatts med digitala läromedel. Nej, så väl är det tyvärr inte.
Säkert har användningen av digitala läromedel ökat, men totalt sett är det bara en bråkdel av skolans elever som ges tillfälle att arbeta med sådana. De flesta får fortfarande nöja sig med förrådsböcker, papperskopior och fria lärresurser (OER).
I skoldebatten har det länge varit väldigt tyst om digitala läromedel. Det inpräntade gamla fördomsfulla läromedelsföraktet har gjort sig gällande, även i synen på förlagens digitala produkter. Under senare tid har dock förmärkts en ny och positiv syn på digitala läromedel. Fler och fler kommer till insikt om att alla de datorer som skolorna inköpt under senare år, och betalat ett antal miljarder kronor för, måste fyllas med innehåll.
Man har också insett att de digitala läromedlen berikar undervisningen med ett stort antal ingredienser, som höjer kvaliteten och underlättar elevernas lärande. Det handlar om sådant som olika svårighetsgrader på texterna, uppläsning av text i önskad hastighet, animationer, simuleringar och filmer samt stöd för lärarens bedömning av elevernas prestationer.
De digitala läromedlen utvecklas nu snabbt och såväl teknik som innehåll och pedagogik förbättras successivt, och adaptiva digitala läromedel står för dörren. Ett förhållandevis stort antal förlag har under de senaste två åren producerat ett mycket stort antal digitala läromedel i praktiskt taget alla skolans ämnen. Främst har man satsat på mellanstadiet och högstadiet.
Hittills har affären inte varit framgångsrik. Investeringarna omfattar flera hundra miljoner kronor, men försäljningen år 2016 stannade vid omkring åttio miljoner kronor. Bland de ledande producenterna återfinns Clio Online, Gleerups och Digilär. Även Natur & Kultur har nu avancerat på marknaden för digitala läromedel, bland annat genom att för någon vecka sedan förvärva Digilär.
Positivt och glädjande är att Skolverket nu också träder in på arenan och öppnar för konstruktiv dialog med producenterna.
Skolverket planerar att under vintern arrangera och genomföra en heldagskonferens där alla intressenter med anknytning till digitala läromedel får möjlighet till uppdaterad information och erfarenhetsutbyte.
Ja, nu vänder vindarna!
Ett stalltips är att 2018 blir det år då digitala läromedel gör genombrott i svensk skola.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.
