Att spela mycket datorspel behöver inte alls vara negativt, men i vissa fall kan spelandet bli problematiskt och till och med få allvarliga konsekvenser både för den som spelar och för dem runt omkring.
I juni 2018 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) gaming disorder som en sjukdom och tillståndet, som ännu inte har någon officiell svensk översättning, blev en diagnos.
I syfte att samla mer kunskap gav Länsstyrelsen i Västra Götaland Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över den forskning som hittills har gjorts inom området. Den kommer att presenteras vid två tillfällen i september och finns redan nu att ladda ned, se nedan.
Översikten visar att forskningen inte ger några entydiga och exakta svar på när ett oproblematiskt spelande blir problematiskt och när ett problematiskt spelande övergår till sjukdomstillståndet gaming disorder, men det finns vissa varningstecken att vara uppmärksam på.
– De allra flesta kan spela datorspel utan att det innebär några problem och upplever spelandet som bara roligt. Det man som vuxen kan vara uppmärksam på är om spelandet påverkar barnets fysiska eller psykiska hälsa, om spelandet tar över alla andra intressen och kanske till och med går ut över grundläggande behov, säger Jenny Rangmar, en av de två forskarna som har arbetat med översikten.
Blir allt annat oviktigt kan personen behöva hjälp med att bryta spelandet. Som förälder är det viktigt att prata och lyssna engagerat på sitt barn för att få kunskap om vad de gör när de spelar, och för att förstå varför barnet spelar.
– I en sådan relation finns det utrymme för barn och förälder att tillsammans bestämma hur mycket och till vad, de interaktiva medierna kan användas i förhållande till andra aktiviteter.
Riskgrupper och spelare
Enligt kunskapsöversikten finns det tydliga samband mellan vissa egenskaper hos spelaren och hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det är till exempel manligt kön, att man är ung, fysiska problem och förekomst av depressivitet och ångest. Det finns även samband mellan gaming disorder och impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.
– De här egenskaperna i kombination med vilken typ av spel som personen spelar och vad som motiverar personen att spela är nyckelfaktorer som kan bidra till att personer utvecklar gaming disorder, säger Jenny Rangmar.
Mer forskning behövs
I övervägande delen av de studier som forskarna har gått igenom dras slutsatsen att överdrivet datorspelande kan ha negativa konsekvenser. Det kan därför vara bra att begränsa sitt spelande. De som har utvecklat gaming disorder kan behöva hjälp att avstå, eller åtminstone begränsa sitt spelande, men det behövs mer kunskap om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser. En av slutsatserna i sammanställningen är att det behövs fler långtidsstudier för att bättre förstå orsakerna som leder fram till gaming disorder.
Rapport:
När datorspelandet blir problematiskt. En kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 2019