Nu startar ett nationellt arbete med standardisering av processen beställning och leverans av digitala resurser för lärande.
Det kommer att förenkla hanteringen vid inköp av digitala läromedel både för skolorna och för företagen.
Arbetet är ett led i att förbättra det digitala ekosystemet för skolan.
Nu ska det bli lättare att få tillgång vid inköp av digitala läromedel
Digitala resurser för lärande är en viktig del i skolans digitala ekosystem av olika tjänster. Idag finns ingen nationell standard för hur processen från beställning till leverans ska gå till.
Detta driver kostnader och ger extraarbete då processen ser olika ut hos olika huvudmän i skolan, i vissa fall sker det manuellt.
Olika initiativ pågår både lokalt och regionalt för att underlätta flödet och minska kostnaderna.
Det behövs en nationell samordning och överenskommelse av arbetet så att alla aktörer, såväl små som stora huvudmän, såväl etablerade som nya edtechbolag arbetar utifrån samma förutsättningar för att säkerställa en bra och, så långt det är möjligt, automatiserad process.
Arbetet öppnar upp för innovation, utveckling och kvalitet
Arbetet som nu startar inom ramen för Svenska institutet för standarders kommitté: Informationshantering inom utbildningssektorn (SIS TK450) sker bland annat utifrån ett underlag som tagits fram i Skolverkets nyetablerade Forum för informationsstandardisering i skolväsendet (FFIS). Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry, leder arbetsgruppen som består av såväl huvudmän som leverantörer och myndigheter.
Enligt Johanna kommer det i förlängningen innebära en mer likvärdig tillgång till digitala resurser för lärande – det blir både enklare och säkrare för lärare och elever att få tillgång till och använda de digitala tjänster som behövs i undervisningen. Det kommer också öppna upp marknaden, så att fler leverantörer kan utveckla och erbjuda såväl tjänster för inköp och distribution, men också innehåll. På så sätt säkrar vi innovation, utveckling och kvalitet i det digitala ekosystemet, menar Johanna.
Ekosystemet har ärvda hål att laga- det här är en av många pusselbitar
Digitaliseringen i det svenska skolväsendet har pågått i mer eller mindre tre årtionden, där fokus gått från digitalisering av den fysiska infrastrukturen, till digitalisering av skolans processer och rutiner och digital kompetens som ett eget kunskapsområde. Sverige var sist ut med en nationell digital strategi för skolan i Norden. Konsekvenserna blir att vi inte haft någon samordning av de grundläggande it-standarderna, menar Johanna, vilket har lett till flera hål i skolans it-infrastruktur. Hål som nu måste lagas nationellt, så att vi kommer ifrån lokala och regionala anpassningar för informationsutbyte mellan tjänster.
Just nu arbetas det intensivt med den mjuka infrastrukturen – med regelverk, standarder, begrepp och tekniska protokoll som gör det möjligt för olika program och plattformar att fungera tillsammans och utbyta data. I Svenska institutet för standarders forum Informationshantering inom utbildningssektorn utvecklar aktörerna gemensamt standarder som som gör att plattformar och tjänster ska kunna utbyta information säkert och effektivt. Där pågår parallellt flera arbeten. Men nu lägger vi till en till pusselbit för att laga ekosystemet, avslutar Johanna.
