För varje dag som går framstår de digitala läromedlen alltmer föråldrade.
Försäljningen har i hög grad uteblivit och därmed minskar förstås incitamenten för investeringar i revidering och modernisering.
Många skickliga lärare har under senare tid byggt fungerande undervisningsmodeller där böcker och digitalt material kombineras på ett framgångsrikt sätt.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
En inledande medieanalys ger snabbt vid handen att längre texter bör läsas i bok, på papper. Forskare inom området är idag tämligen eniga om att lärandet blir bättre med text på papper jämfört med text på skärm.
Det kollegiala lärandet gör att dessa nya undervisningsmodeller nu snabbt får spridning. Datorn har äntligen funnit sin roll i undervisningen. Det digitala och det analoga samverkar.
Men alla lärare är inte skickliga och alla lärare orkar inte eller anser sig inte ha tid att göra egna lektionsupplägg. De tar hjälp av läromedel, analoga eller digitala. Men denna grupp lärare är i krympande.
Gruppen presumtiva köpare av förlagsproducerade digitala läromedel minskar förstås i takt med att de nya undervisningsmodellerna förfinas och vinner spridning via det kollegiala samarbetet lärare emellan.
Häromdagen samtalade jag med Österåkers kommuns skolledning: skolnämndens ordförande Kenneth Netterström, skoldirektören Staffan Erlandsson och utvecklingsledaren Martin Andersson. Vårt samtal kretsade kring skolutveckling och i synnerhet skolans fortsatta digitalisering.
Kommunen har nyligen fastställt lokala strategier för skolans digitalisering och man avser nu att gå in i en ny fas. En handlingsplan kan komma att kopplas till strategierna.
Österåkers kommun har mycket goda erfarenheter av skolans digitalisering. Vid en av kommunens större skolor, som länge dragits med tämligen omfattande problem, har trenden vänt och resultaten höjts, tack vare införandet av 1:1. Samtliga elever och lärare i denna skola har tillgång till de digitala läromedlen i Schoolido.
Inför den fortsatta digitala skolsatsningen i Österåker har frågan om digitala läromedel åter blivit aktuell. Förfrågningar har gjorts hos producenter, men det visar sig att dessa tyvärr benhårt håller fast vid sina hopplöst föråldrade och fyrkantiga prismodeller. Man vill sälja digitala läromedel enligt samma upplägg som det som gäller för tryckta läromedel, med höga priser per enhet.
För kunden är skillnaden mellan å ena sida digitala läromedel och å andra sidan analoga läromedel stor, vad gäller kostnaderna. En bok kan användas under flera år. Det digitala läromedlet kan användas endast under pågående läsår.
Idag köper de svenska skolorna läromedel för drygt en miljard kronor. Av den samlade försäljningen svarar de digitala läromedlen för mindre än 10 %. Detta innebär att lärare och elever vid endast några få procent av vårt lands skolor idag använder förlagsproducerade digitala läromedel.
Genomsnittligt köper grundskolorna läromedel per elev och läsår till ett värde av ca 500 kr. En komplett uppsättning digitala läromedel kostar omkring 700 kr per elev och läsår. Och dessa läromedel kan alltså användas under endast ett år.
Ett införande av digitala läromedel skulle medföra att skolornas kostnader för läromedel över tid skulle öka med flera hundra procent.
Till saken hör att endast ett litet antal lärare använder de digitala läromedlen fullt ut. Många stannar vid ca 50 % användning.
Lägg därtill alla de lärare som inte över huvud taget är intresserade av förlagsproducerade digitala läromedel eftersom som de på egen hand skapar bättre undervisningsmodeller, där analogt och digitalt förenas.
Med hänvisning till ovanstående borde det framgå för alla och envar att läromedelsproducenternas prismodeller måste revideras. Kunden ska inte behöva betala för mer än vad skolan förbrukar.
Förslag: Ta ut en skälig ersättning (t. ex. 100 kr per elev och lärare) för att ge samtliga elever och lärare i kommunen tillgång till de digitala läromedel som kommer ifråga för kommunens lärare och elever i samtliga berörda årskurser och ämnen. Lägg därtill en debitering som bygger på graden av användning, t. ex. ytterligare 200 kr vid 30 % användning och sedan ytterligare 200 kr vid 60 % o.s.v.
En flexibel och ”rättvis” prismodell där huvudmannen betalar för förbrukningen, inget annat.
Frågan om prismodeller är förmodligen avgörande för producenternas möjligheter att vidga marknaden för digitala läromedel. Vidhåller man dagens prissättning går sannolikt många digitala läromedel inom kort i graven, och så även måhända något eller några läromedelsföretag.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
