Så blir vardagen trådlös med 5G

5G handlar inte bara om snabbare surf.

Så blir vardagen trådlös med 5G 1En minst lika stor ”game changer” är att 5G gör mer kommunikation trådlös än idag. Forskaren Emma Fitzgerald listar prylarna som kan kopplas upp – och de tekniska utmaningar som först måste lösas för att förändringen verkligen ska hända.

Teknikskiften förändrar samhället, hur vi lever och arbetar. 5G kan betraktas som en gradvis förändring där ökad överföringskapacitet och flexibilitet leder till att flera tjänster än idag kan utföras trådlöst.

Exempelvis kan väldigt många fler apparater och sensorer än idag kopplas upp mot nätet – internet of things lär slå igenom på allvar, med andra ord.

– IoT-funktioner är nu inte helt beroende av 5G. Också andra teknologier används, bland annat LoRa, WiFi, Z-wave och trådbundna nätverk. Men allt fler kommer att använda sig av 5G, säger Emma Fitzgerald, forskare i elektrovetenskap vid LTH, Lunds universitet och expert på Internet och Things.

Utan sladdtvång går det plötsligt att bygga in sensorer i exempelvis broar, åkrar eller i golfbanornas gräsmattor, vilka kan rapportera om fuktighet eller larma om åtgärder. De kan också gömma sig i soptunnor, rör, vägar, bänkar och parkeringsplatser så att det närsomhelst och över alltifrån går att avläsa deras tillstånd.

Konstgjorda ögon och andra trådlösa implantat som kan diagnosticera och bota sjukdomar samt hjälpa folk med funktionshinder förväntas också bli vanligare i kölvattnet av att sakernas internet slår igenom.

Elförbrukningen kan mätas kontinuerligt, istället för bara vid vissa tillfällen som idag, till följd av 5G.

Också drönare kan komma att synas mer i stadsbilden. Detta både på grund av 5G och utvecklingen inom IoT överlag. Med längre räckvidd och lägre energiförbrukning kan drönarna mäkta med både paketleveranser och trafikövervakning.

Och uppkopplade bilar, naturligtvis. Antalet olyckor förväntas bli färre tack vare att sensorer håller koll på andra bilars position, även när de inte syns. Automatisk avståndsreglering kan leda till att trafiken effektiveras eftersom fordon kan köras med litet mellanrum sinsemellan. Detta kallas kolonnkörning, eller platooning.

Andra vinster är automatiserade vägkorsningar utan trafikljus, bättre trafikinformation som exempelvis kan öka framkomligheten för ambulanser.

Och i industrierna kan robotar tilldelas helt nya arbetsuppgifter när de blir mobila.