Historiskt har den svenska skolans elever haft fullgod tillgång till läroböcker i samtliga förekommande teoretiska ämnen under nästan hundra år, fram till omkring år 1985.
I dag är situationen en helt annan. Bakgrund
Rolf Ekelund
Förutom att läroboken tidigare var den givna källan till kunskap och lärdom så gav boken också eleven möjlighet att överblicka kursens innehåll och omfattning.
Genom att bläddra i läroboken och göra några nedslag i texten kunde eleven skaffa sig en uppfattning om vad som skulle avhandlas i ämnet under läsåret. Eleven hade tillgång till läroboken även under fritiden och kunde med bokens hjälp göra sina läxor och även i övrigt förkovra sig.
Från omkring mitten av 1980-talet upphörde skolorna med att köpa läroböcker till samtliga elever.
Istället inrättades läromedelsförråd där lärare vid behov kunde hämta behövligt antal böcker för användning under förestående lektion.
Läromedel på undantag
Numera ambulerar således läroböcker mellan klasser och elevgrupper, och enskilda elever har vanligen tillgång till en bestämd lärobok endast under viss begränsad lektionstid.
Ett flertal faktorer, såväl pedagogiska som ekonomiska, har medverkat till att den ovan beskrivna utvecklingen har ägt rum. Under de två senaste decennierna har dessutom datorn gjort sitt intåg i skolorna, och läromedelsfrågan har därmed blivit än mer komplex.
Knappast någon annan marknad är så låst som läromedelsmarknaden. En enda enskild distributör har en i hög grad monopolliknande ställning vad gäller kommunernas och skolornas upphandling av läromedel. Priserna är skyhöga och läromedelsföretagen gör stora vinster, samtidigt som branschen krymper, år efter år. Detta på grund av skolornas successivt minskande inköpsvolymer. Neddragningarna sker med hänvisning till de höga priserna. Läromedelsföretagen svarar med ytterligare prishöjningar. I slutändan är det eleverna som får betala i form av sämre förutsättningar för studier och lärande.
Eleverna förväntas att klara av sina studier med goda resultat utan fullgod tillgång till läromedel. Hur skulle detta ens kunna vara möjligt?
Elevernas egna läromedel
Det är nu dags för en ny och alternativ aktör att träda in på arenan. Eleverna måste återges fullgod tillgång till läromedel, för användning enligt elevernas egna önskemål. Med tanke på att praktiskt taget alla elever nu har egna skoldatorer framstår det som naturligt att elevernas egna läromedel ges digitalt format och blir fritt tillgängliga på nätet.
Dessa, elevernas egna läromedel, föreslås innehållsmässigt motsvara varje ämnes, enligt gällande läroplan, centrala innehåll för respektive årskurs och förstås även språkligt och i övriga avseenden vara anpassade till de berörda elevernas ålder och grad av mognad. Läromedlen kan lämpligen bestå av såväl texter som bilder, visualiseringar, animationer och filmer.
Elevernas egna läromedel förutsätts i första hand användas självständigt av eleverna och i enlighet med varje elevs egna, upplevda behov. Tanken är alltså att adekvata läromedel ständigt ska finnas tillgängliga för elever som vill studera på egen hand, skaffa sig förförståelse, fördjupa sig, repetera, förbereda sig för prov, skaffa sig överblick över fortsättningen och hela kursen, med mera.
Elevernas egna läromedel kan sannolikt produceras på ideell basis, förslagsvis av en förening, och publiceras med stöd av någon form av medlemsavgift, kanske inom ramen för Wikimedia.
Av: Rolf Ekelund
