Snart är det skolstart och förhoppningsvis längtar nu drygt en miljon svenska barn till skolan.
En tiondel av dem ska börja i förskoleklassen och för övriga väntar fortsatta studier i grundskolan.
Barnen ser fram emot att träffa nya kamrater, kompisar sedan tidigare, lärare och annan skolpersonal.
En ny skolväska är kanske inköpt och i den ligger förmodligen ett fint fodral med pennor och radergummi.
Vad är det då barnen ska lära sig under de nio åren i grundskolan?
Läsa och skriva
Väldigt viktigt är förstås att barnen lär sig att läsa och skriva, det vill säga de basfärdigheter som vi behöver för att kunna fungera väl i samhället.
Lite förenklat kan man säga att eleverna efter nio skolår bör kunna läsa en enkel populärvetenskaplig artikel med god förståelse. Önskvärt är också att varje elev har läst åtminstone fem barn- och ungdomsböcker och förhoppningsvis även någon eller några skönlitterära böcker, kanske en klassiker. Barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi bör ha tillgång till motsvarande texter i ljudboksformat. Viktigast av allt är läsförståelsen, det vill säga att eleven förstår innebörden i de texter som hon eller han läser och kan samtala med kamrater och vuxna om innehållet.
Förmågan att skriva en lite längre sammanhängande text är också en viktig basfärdighet som eleven bör behärska efter de nio åren i grundskolan. Texten kan skrivas för hand eller på dator och bör omfatta åtminstone tvåhundra ord, men gärna fler. Texten ska ha en tydlig struktur och bestå av en inledning, en eller flera avhandlingar och en avslutning. Språket ska vara någotsånär korrekt, med en fungerande interpunktion och endast ett begränsat antal skriv- eller stavfel. Eleven bör också kunna hålla ett kortare muntligt anförande inför publik och även då praktisera en fungerande disposition.
Räkna
Med de fyra räknesätten och procenträkning kommer man långt och klarar de flesta av livets matematikuppgifter. Dessa färdigheter kan därför betraktas som nödvändiga att behärska för alla och envar, och ingen elev bör lämna grundskolan utan att kunna tillämpa dem. Dessutom är det önskvärt att eleven behärskar elementär geometri och kan beräkna ytan av en fyrkant, till exempel en bostad.
Samhällsorientering
Vad gäller de samhällsorienterande ämnena (samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap) bör elever som lämnar grundskolan ha god kännedom om hur vårt demokratiska statsskick fungerar och vilka krav det ställer på individen samt vilka rättigheter som finns.
Eleverna förväntas också ha grundläggande kunskaper i historia, religion och geografi. Det innebär att eleven kan betrakta nutiden ur ett historiskt perspektiv och har elementära kunskaper om viktiga historiska epoker och händelser samt kan beskriva några centrala utvecklingslinjer. Eleven bör också ha kunskap om huvuddragen i de så kallade världsreligionerna och känna till likheter och olikheter dem emellan. De fem världsdelarna och de stora haven bör vara bekanta för eleverna och de bör ha kännedom om statsskick och levnadsförhållanden i något land eller några länder i varje världsdel.
Naturorientering
De naturvetenskapliga ämnena (biologi, kemi och fysik) och ämnet teknik syftar till att främja elevernas kunskap om, och förståelse för, människan och hennes omgivning. Eleverna bör känna till hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar. Efter avslutad grundskola bör eleverna också ha goda kunskaper om vår livsmiljö och de hot och möjligheter som den rymmer.
Eleverna bör också ha kunskap om hur ekosystem är uppbyggda och fungerar. Baskunskaper i kemi behövs för att förstå hur naturen är sammansatt. Eleverna bör känna till de vanligaste grundämnena och deras egenskaper. Basala fysikaliska lagar och deras tillämpningar är också sådana grundläggande kunskaper som eleverna bör ha kännedom om, liksom enklare tekniska konstruktioner.
Engelska
Alla elever bör skapligt kunna använda det engelska språket i tal och skrift. Eventuellt hinner eleverna även med att påbörja inlärning av ytterligare ett främmande språk.
Flera viktiga ämnen
I skolans ämnen idrott, bild, musik, slöjd och hemkunskap är kunskapskraven inte lika uttalade, men de här ämnena är för den skulle inte av mindre vikt. Tvärtom kan kunskaper och färdigheter inom dessa områden på många sätt berika elevernas liv och framtid. Det är givetvis viktigt att barnens kreativitet tas tillvara och utvecklas. För att inte tala om betydelsen av god kosthållning samt att hålla kroppen i trim och utveckla god kondition.
Alla elever bör också kunna hantera en dator i vardagen, det vill säga kunna använda datorn som skrivmaskin, söka information på internet, kommunicera via chatt och mejl.
Lära sig lära
Praktiskt taget allt skolarbete syftar till att eleven ska lära sig att lära. Det innebär att han eller hon ska besitta förmågan att söka information och att kritiskt kunna granska de källor och det material som används. Eleven ska också ha uppövat förmågan till problemlösning, exempelvis i sammanhang där kunskaper och färdigheter i matematik och naturorienterande ämnen praktiseras.
Värdegrunden
Slutligen det viktigaste av allt: Värdegrunden.
Den avgjort viktigaste kunskapen som alla elever ska behärska när de lämnar grundskolan är den som handlar om demokrati och alla människors lika värde. Lyckas skolan med den uppgiften så ges kommande generationer goda möjligheter att bygga vidare på ett demokratiskt och av humanism präglat samhälle.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare
