När sociala medier används i klassrummet möter elevernas medieerfarenheter en undervisningspraxis med mångåriga traditioner. En krock? Nej, kanske mer utsuddade gränser.
En kommunikativ arena skapas som erbjuder delvis andra möjligheter för lärande än mer traditionella undervisningsmiljöer.Det menar Sylvi Vigmo och Annika Lantz-Andersson vid Göteborgs universitet som i en fallstudie undersöker vilken potential bloggande kan ha för lärande i engelska på gymnasiet.
Drar nytta av anonymitet
Resultatet knyter an till tidigare forskning som med hjälp av begreppen främre och bakre region försöker förstå kommunikation i sociala medier. Begreppen är hämtade från sociologen Erving Goffman som använde teatermetaforer för analys av interaktion. I den främre regionen agerar vi – eller spelar roller – på ett visst sätt med tanke på den publik vi möter, medan vi i den bakre regionen agerar annorlunda eftersom vi befinner oss bakom kulisserna.
Med hjälp av Goffman kan vi alltså förstå hur kommunikation i sociala medier kännetecknas av att aktören befinner sig i en bakre region som inte är offentlig i fysisk mening. Den text som publiceras, som exempelvis en uppdatering på Facebook, är offentlig och sker därmed i en främre region. Det betyder att den som skriver något drar nytta av det skydd och anonymitet som mediet ger – du står inte i direkt fysisk kontakt med din publik och interagerar som du kanske vanligtvis inte skulle göra i en främre region.
Mer komplex gränsdragning
Dessutom har kommunikation av mer privat karaktär nu flyttat från bakre regioner till främre – det vill säga ut på nätet. Gränserna mellan bakre och främre regioner blir därmed otydligare. När sociala medier förs in i ett undervisningssammanhang blir gränsdragningen mellan olika regioner än mer komplex.
Klassrummet är traditionellt en främre region, där yttranden möter en publik. Det som framstår som viktigast för eleverna i den här studien är hur deras blogginlägg uppfattas av klasskamraterna – inte hur en eventuell publik på nätet kommer att läsa bloggen.
Elevernas inlägg präglas dock av en stil som stämmer överens med en bakre region – de skriver alltså på liknande sätt som de skulle göra när de publicerar inlägg privat på sociala medier, trots att de befinner sig i ett klassrum.
Kreativitet behöver relateras till gängse kultur
Forskarna kallar denna växling mellan regioner för hybridaktiviteter. De menar att eleverna varvar sina erfarenheter av privat kommunikation på nätet med erfarenheter från skrivande i skolan.
Utmaningen för både lärare och elever ligger i att förstå och använda flera uttrycksformer i undervisningen. Sociala medier bjuder in till en kreativ språkanvändning – samtidigt som texterna behöver relateras till en gängse kultur inom språkundervisning.
Artikeln ”Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang” är publicerad i det senaste numret av tidskriften ”Pedagogisk forskning i Sverige” som i ett temanummer fokuserar olika aspekter av medierat lärande.
Länk till artikelns abstrakt:Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang