Västsvenskars användning av digitala vårdtjänster har ökat under pandemin

Coronapandemin har lett till en ökad användning av digitala vårdtjänster i Västra Götaland, men också till ökad negativitet inför privatiseringar i vården.

Västsvenskars användning av digitala vårdtjänster har ökat under pandemin 1
Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och redaktör för Digitala är vi allihopa?

Sjukvård är ett av många områden som uppmärksammas när västsvenskarnas vanor och åsikter i relation till internet och digitalisering kartläggs. Analyserna presenteras i SOM-institutets antologi Digitala är vi allihopa?.

En aspekt av den ständigt pågående digitaliseringen är möjligheten till digital vård via appar och andra digitala plattformar. Jämförelser mellan den västsvenska SOM-undersökningen 2019 och de västsvenskar som svarade i den extrainsatta SOM-undersökningen om coronaviruset 2020 visar att digital vård har ökat kraftigt under pandemin. Hösten 2019 svarade 9 procent att de använt digital vård och i april-juni 2020 hade denna andel vuxit till 22 procent.

– I Västsverige hösten 2019 var den typiske användaren av digital vård en yngre kvinna med hög inkomst. Frågan är om coronapandemin kommer att leda till att digital vård blir mer allmän framöver, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och redaktör för Digitala är vi allihopa?.

I anslutning till detta visar SOM-undersökningarna att det under coronapandemin skett en ökning i motståndet mot att bedriva sjukvård i privat regi. Sedan 2015 har andelen som är negativa till ökade privatiseringar inom vården legat stabilt mellan 45 och 47 procent. Våren 2020 var 56 procent negativa, att jämföras med endast 15 procent som var positiva. Det ökade motståndet märks tydligast bland kvinnor, äldre och personer som står klart till vänster i politiken.

Västsvenskarna på internet
SOM-undersökningen i Västra Götaland kartlägger internetvanor och åsikter kopplade till digitalisering, och visar bland annat:

  • 80 procent använder internet varje dag och endast 6 procent lever helt utan internet.
  • 85 procent är nöjda med tillgången till internet i hemmen.
  • Nyhetsvanor på internet ökar och klyftan mellan yngre och äldre i digital nyhetskonsumtion krymper.
  • 85 procent söker i första hand på internet efter lösningar på sina problem.
  • 65 procent använder sociala medier flera gånger i veckan men endast 23 procent kommenterar eller skriver lika ofta i dessa kanaler.
  • 20 procent svarar att de lär sig något med hjälp av Youtube flera gånger i veckan eller oftare, en ökning från 8 procent år 2017.

Undersökningen identifierar också vissa baksidor med den alltmer digitala tillvaron. 75 procent är oroade över att fysiska butiker slås ut av e-handel och lika många är oroade över säkerhet på internet. 61 procent är oroade över att jobb försvinner på grund av automatiseringar. Vidare anser 39 procent att internet tar för mycket av den egna tiden och 35 procent önskar sig mer mobil- eller internetfria perioder.