Sedan drygt 20 år har det varit en självklarhet att datorer ska användas på praktiskt taget alla arbetsplatser.
Skrivmaskiner, räknemaskiner, tusentals olika blankett-titlar mm har kastats eller lämnats till museer.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
Stänger vi av datorerna på landets arbetsplatser så stannar Sverige och totalt kaos utbryter per omgående i hela samhället.
Men skolans elever ska inte använda datorer ryter högljudda konservativa skoldebattörer och även en och annan hjärnforskare, som inte har en susning om hur undervisningen bedrivs i dagens skola.
Naturligtvis är det lärarna, gärna i samråd med eleverna, som avgör hur datorerna ska användas i undervisningen, men att datorer behövs i skolarbetet kan det rimligen inte råda någon tvekan om.
Skriftliga uppgifter kan med fördel göras på datorn, och lärare och elever kan smidigt kommunicera digitalt.
Någon väljer kanske att installera heltäckande förlagsproducerade digitala läromedel, men ytterst få använder sådana genomgående i undervisningen. Läraren plockar istället löpande ut de avsnitt ur läromedlet som passar bäst in i elevernas pågående arbete. Genomsnittligt använder lärare sällan mer än 50 % av det digitala läromedlets innehåll, men för eleverna kan det vara av stort värde att alltid ha tillgång till ett komplett kvalitetsgranskat ämnesinnehåll.
Då och då konsulterar eleverna kanske Wikipedia för att snabbt få klarhet i någon för skolarbetet relevant fråga, en annan gång inleder de kanske ett arbetsområde med att googla för att överblicka fältet.
De bästa lärresurserna finns måhända hos UR och på YouTube. Ofta framstår korta filmer och animationer som guldgruvor för lärare och elever, inte minst i de ”svåra” NO-ämnena. Processer, laborationer, utvecklingsförlopp mm kan på ett nära nog oöverträffat sätt illustreras med rörliga bilder. Det kan gälla ett kretslopp i naturen, ett fysikaliskt eller kemiskt experiment, men även en visualisering av en historisk utveckling, en författarintervju, ett besök på en främmande plats mm. Utbudet är mycket stort och allt är gratis.
Ett antal kommuner förefaller nu ha bromsat utvecklingen av skolans digitalisering. Redovisade lokala strategier och handlingsplaner stannar inte sällan vid intetsägande och till intet förpliktigande ”tjusiga” formuleringar.
Istället för att tillskjuta behövliga digitaliseringspengar till skolan meddelar man på många håll tvärtom att rektorerna överskridit budget, ofta på grund av nödvändiga lönehöjningar. Sparbeting införs, vilket för det mesta leder till köpstopp – inga datorer och inte ens några kompletterande läroböcker får inköpas.
Skolans digitalisering förefaller alltså att på många håll ha gått överstyr. Om inte samtliga elever har tillgång till en ”egen” dator i skolarbetet blir det svårt för läraren att arrangera en modern, ordnad, läroplansanpassad och meningsfull undervisning.
Hoppet står nu till SKL och de nationella riktlinjer för kommunala handlingsplaner som utlovats. Riktlinjer som enligt uppgift ska publiceras inom kort
Senast 2022 måste allt finnas på plats. Då ska samtliga nationella prov utföras digitalt.
Rolf Ekelund, filosofie magister och tidigare läromedelsförläggare
