Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som riktat och resultatfokuserat erbjuder läxhjälpsprogram för elever som riskerar att inte klara skolan.
Med deras hjälp kan fler nå gymnasiebehörighet och få bättre förutsättningar att forma sin egen framtid.
Bakom Läxhjälpen finns finansiärer av olika slag. Dels rör det sig om den offentliga sektorn, som skolor och kommuner på de orter där satsningen finns, men den främsta ekonomiska motorn är olika samarbeten med näringslivet. I Lindesberg står Bergslagens Sparbank för hälften av stödet från den privata sektorn.
– Vi bedriver ett läxhjälpsprogram som är riktat dit det behövs som allra mest. Vi samarbetar med skolor som uppvisar resultat som ligger under rikssnittet när man tittar på gymnasiebehörighet och med elever som elever som lärare väljer ut, eftersom det är de som känner eleverna bäst. De väljer ut elever som riskerar att inte komma in på gymnasiet och som de anser kan tillgodogöra sig vår hjälp på bästa sätt, förklarar Julia Norén, verksamhetsutvecklare och administratör på Läxhjälpen.
I upplägget delas eleverna upp i olika grupper med 15 elever i varje – plus tre läxhjälpare.
– Det rör sig inte om någon drop in-verksamhet; det är alltid samma hjälpare och samma elever som återkommande träffas: Två gånger i veckan, tre timmar varje gång – totalt sex timmar per vecka, utvecklar Julia.
Från elev till läxhjälpare
Projektet startades på Hjulsta Grundskola i Stockholm 2007, där de faktiskt fortfarande finns kvar. Idag och kan de dessutom stoltsera med att de har läxhjälpare som i sin tur fick hjälp när de själva gick på skolan.
– De har gått hela vägen: fått hjälp, klarat studenten, pluggat vidare på högskola eller universitet och samtidigt jobbat extra som läxhjälpare. Alla våra läxhjälpare är avlönade högskole- eller universitetselever, med olika studieinriktningar och olika bakgrund, berättar Julia.
Fysiskt och digitalt
Från början var tanken att erbjuda ett fysiskt program, riktat till elever i storstadsområden där det finns högskolor och eller universitet. Hösten 2020 kompletterades denna gren med en helt ny, digital för att kunna nå ut till elever på mindre orter.
– Mindre städer nås sällan av sådana här civilsamhällsmässiga insatser så de har därmed ofta inte samma förutsättningar. Vi ser också att de uppvisar väldigt låga resultat om man tittar på hela kommunen. Det finns skolor i Sverige där 60 % av eleverna inte går vidare till gymnasiet. Om man tittar på stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö, där vi finns, har kanske kommunen i stort ett resultat som ligger i linje med rikssnittet men sedan finns det specifika skolor som uppvisar låga resultat. Då är det dessa skolor som vi engagerar oss i, berättar Julia Norén.
Det är alltså den digitala varianten av Läxhjälpen som finns i Lindesberg idag och Julia förklarar att deras insatser behövs.
– Hela kommunen ligger under rikssnittet, inte bara enskilda skolor. Därför ville vi starta upp den digitala Läxhjälpen – även om våra läxhjälpare inte kan vara där fysiskt.
Google Classroom
Julia Norén, versamhetsutvecklare och administratör på Läxhjälpen.
Digitala Läxhjälpen använder sig av Google Classroom för att göra det möjligt för elever och läxhjälpare att kommunicera. I denna samlingsportal finns olika funktioner och appar som exempelvis virtuella klassrum, chatt, whiteboards med mera. Julia förklarar att det i stort följer samma upplägg som i den fysiska varianten.
– Även här är det 15 elever på tre läxhjälpare som gäller men sedan delas dessa ofta in i mindre grupper, att ha alla i en och samma kan annars bli lite för rörigt.
Framtiden
2021 var det 16 058 elever i som inte gick vidare till gymnasiet i Sverige. Läxhjälpen har i nuläget möjlighet att hjälpa 1 600 av dessa, alltså ungefär 10 %. Visionen är att de 2025 ska kunna ta emot 3 000 elever per år, fördelat på både den fysiska och den digitala versionen.
– Den digitala är ju fortfarande rätt ny och utgör ännu en ganska liten del jämfört med den fysiska. Vi ser ändå ett stort behov ute i hela landet, som vi vill kunna bemöta. – Det här är en fråga som verkligen berör alla – oavsett var man bor, understryker Julia.
Lokalt samarbete i Lindesberg
I Lindesberg finansierades tidigare Läxhjälpen via ett Vinnova-projekt, men detta stödprojekt tog slut inför läsåret 2021–2022. I stället tog do kommunen och det lokala näringslivet över och en fjärdedel av hela summan står idag Bergslagens Sparbank för. – Banken är den enskilt störste privata finansiären av Läxhjälpen i Lindesberg.
– För oss är det viktigt att alla får rätt förutsättningar att ta till sig utbildning. Våra lokala skolor är en framgångsfaktor för hela Bergslagen – det är de som utbildar våra duktiga elever, som i förlängningen blir attraktiv arbetskraft i våra kommuner.
Cecilia ser en stor fördel i Läxhjälpens digitala satsning då den gör det möjligt för elever som bor långt ifrån högskole- eller universitetsstäder att få hjälp.
– Bankens stöd till Läxhjälpen känns helt logisk i förhållande till vårt samhällsengagemang. Genom att satsa på näringsliv, kultur, idrott och – inte minst – skola och utbildning blir vi en drivande kraft i att utveckla och framtidssäkra Bergslagen, resonerar Cecilia Jeffner.
