Det råder en akut brist på behöriga lärare i Sverige.
Enligt skolkommissionens delbetänkande (SOU 2016:38) måste antalet lärare som utexamineras fördubblas fram till 2019 för att motsvara rekryteringsbehovet. Det är uteslutet att tillgodose rekryteringsbehovet endast genom nyexaminerade lärare från högskolornas ordinarie lärarutbildningar. Därför måste ett flertal olika åtgärder vidtas för att möta behovet av utbildade lärare.
Med bakgrund av detta har grundskolenämnden idag antagit en rapport som för fram ett flertal nya förslag till nya, snabbare vägar till en lärarlegitimation. Rapporten kommer att skickas till Utbildningsdepartementet samt till SKL och de båda lärarfacken, med en uppmaning om att genomföra förslagen så fort som möjligt för att Sveriges skolor ska klara de kommande årens rekryteringsbehov av behöriga lärare. Liknande förslag kommer också från Göteborg och Stockholm.
Vi anser att huvudmannen för skolorna, d.v.s. kommunerna, behöver ta ett större ansvar för att fler ska motiveras och ges möjlighet till vidareutbildning än idag.
Program för vidareutbildning
Idag finns det, förutom den ordinarie lärarutbildningen på landets universitet och högskolor, flera andra vägar till en lärarexamen, som t.ex. Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), Utländska lärares vidareutbildning (ULV), Vidareutbildning Av Lärare som saknar lärarexamen (VAL) och Lärarlyftet. Dessa program måste förbättras och utökas och incitamenten för att utbilda sig till behörig lärare måste stärkas.
Dagens vidareutbildningar är allt för ensidigt inriktade på att ge ämnesutbildade obehöriga lärare en pedagogisk påbyggnad för att bli legitimerade lärare. Vi ser ett stort behov av att utvidga dagens vidareutbildningar, som t.ex. VAL-programmet, till att även omfatta Grundskollärare F-6 samt grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem.
Incitament för vidareutbildning
Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att uppmuntra och ge starkare incitament till högskoleutbildade lärarvikarier att vidareutbilda sig till legitimerade lärare. Dessa personer har redan god kännedom om arbete inom skola och utgör en intressant grupp att satsa på. Bland annat föreslås ett generösare studiemedel, med en högre bidragsdel, för dessa personer.
För att göra det intressantare att utbilda sig till behörig lärare föreslås att inrätta ett bonussystem för lärarexamen och större möjlighet till tjänstledighet med lön för studier och en ”pott” om viss tjänstledighet som kan tas ut vid behov under studierna. Även en ”mittbonus” föreslås att erbjudas när halva lärarutbildningen är avklarad.
Nytt statsbidrag för vidareutbildning
De kommuner som väljer att investera i utbildningar för sina anställda har kostnader i samband med utbildningen. Både kostnad för uppdragsutbildning och vikarie för den anställde medför kostnader för kommunen. Därför föreslår vi att staten inrättar ett statsbidrag för uppdragsutbildningar som gör det möjligt för kommunerna att ge fler medarbetare möjlighet att vidareutbilda sig. Exempelvis kan ett sådant statsbidrag möjliggöra att bevilja viss tjänstledighet för studier med bibehållen lön.
Tillvarata nyanlända lärares kompetens
Vi har ett stort behov av att tillvarata nyanlända lärares kompetens och snabbt ge dem rätt påbyggnadsutbildning för att kunna arbeta i skolan. Många nyanlända personer har en lärarutbildning från sitt hemland. Dessa personer måste få sin lärarutbildning från hemlandet validerad och så snabbt som möjligt erbjudas möjlighet till vidareutbildning till behörig lärare.
Vi är positiva till att programmet för utländska lärare, ULV, utökas och vi föreslår att personer inom dessa program ges samma möjligheter till anställning som föreslås för Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU och flexibel lärarutbildning.
-Vi står inför rekryteringsutmaningar där ordinarie åtgärder uppenbart inte räcker till. Vi behöver ge personer som idag antingen redan arbetar inom skolan snabba och enkla vägar till att bli behöriga lärare. Det handlar om snabbspår, flexiblare lösningar för den enskilde med generösare möjligheter att kombinera arbete och utbildning och mer incitament till att vidareutbilda sig till behörig lärare. Här måste staten ta initiativ till ett flertal reformer som öppnar fler vägar in i läraryrket och gör det mer attraktivt att vidareutbilda sig, när den ordinarie lärarutbildningen inte klarar av att försörja Sveriges skolor med behöriga lärare, säger Anders Rubin (S), ordförande i grundskolenämnden och kommunalråd med ansvar för grundskolan.
–Jag hoppas att våra förslag kan bidra till att lösa situationen med lärarbristen. En framgångsfaktor i det arbetet är att bättre ta tillvara på nyanländas kompetens, det vore en win-win för alla, säger vice ordförande Johanna Öfverbeck (MP).