Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan.
Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.
– Grundat på vad som framkommer kring hur berörda elever och lärare har upplevt sammanslagningen finns det ett starkt stöd för grundidén med omorganisering och de bakomliggande tankarna kopplade till inkludering och kamrateffekter, säger Karin Flensner och Ylva Svensson, ansvariga forskare på Högskolan Väst.
Ylva Svensson, en av två ansvariga forskare på Högskolan Väst.
Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. I ett försök att minska skolsegregationen och ge fler elever likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan beslutade Utbildningsnämnden i Trollhättan i oktober 2020 om att stänga två av kommunens skolor (Kronan åk 4-9 samt Frälsegårdsskolan åk F-6) med hög andel utrikes födda, låg andel behöriga lärare och generellt låga resultat. Cirka 270 elever gavs i stället plats på fem andra skolor i kommunen från och med höstterminen 2021.
Uppdrag från Trollhättans Stad
Forskare på Högskolan Väst har på uppdrag av Utbildningsförvaltningen sedan dess fram till nu följt förändringsarbetet då Utbildningsförvaltningen ville få en bild över hur rektorer, lärare och elever har upplevt förändringen.
– Fokus har legat på att följa och undersöka arbetet på berörda skolor före, under och efter skolstängningarna med fokus på inkludering, elevers lärande, språk och psykosociala aspekter, berättar forskarna.
Intervjuer, enkäter och observationer
Studien har gjorts genom intervjuer med elever, lärare och rektorer, genom observationer av undervisning och skolmiljön, samt genom att mäta upplevelsen av inkludering och delaktighet hos hela elevgruppen genom en enkätundersökning vid tre tillfällen.
Syftet har varit att ta reda på vilka centrala faktorer som bidrar till eller försvårar inkludering och likvärdighet på de skolor som tar emot elever från skolor som nu stängs. De frågor som undersökts är:
- Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering?
- Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande?
- Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?
En komplex bild
– Resultatet visar en brokig och komplex bild, med variationer över tid, delvis beroende på var i processen nedslaget gjorts och mellan grupper, skolor och roller, säger forskarna.
Även på individnivå framkommer en komplex och mångfacetterad bild, där samma person beskriver positiva aspekter för att senare i samma intervju beskriva negativa erfarenheter. I denna variation framträder dock övergripande mönster menar forskarna.
– Den stora bilden är övervägande positiv och de allra flesta vi har träffat, både skolpersonal och elever, berättar om positiva erfarenheter, att nya relationer skapats och att elever trivs med sin skolvardag och lärmiljö, säger forskarna.
Behov av ny kompetens
Skolpersonalens arbete med inkludering och att anpassa undervisningen till en mer heterogen elevgrupp upplevs dels som utvecklande, dels som en utmaning. Variationen i kompetens och erfarenhet av olika typer av anpassningar är stor mellan lärare och många efterfrågar mer resurser men också mer fortbildning för att kunna möta olika elevers behov och ge dem det stöd och de anpassningar de behöver.
Oron till viss del befogad
Elever som bytt skola beskriver i högre utsträckning en upplevelse av svårigheter relaterade till skolarbete och specifika ämnen medan de som inte bytt skola beskriver utmaningar som rör attityder till skolarbete såsom till exempel motivation.
– Att byta skola innebär en stor förändring i ett barns liv och förändringsprocessen genererade både förväntan och oro både på avlämnande och mottagande skolor hos både skolpersonal och elever, säger forskarna och fortsätter:
– Oron inför skolstängningarna visade sig till viss del befogad då elever som bytt skola i högre grad upplever sig orättvist behandlade på grund av sin bakgrund på sina nya skolor.
En övervägande majoritet av eleverna, oavsett om de bytt skola eller inte, uppger dock att de känner trygghet och en hög grad av tillit till sina lärare och att det finns vuxna på skolan som de har förtroende för.
– Den stämning som råder i en skola och i ett klassrum har stor betydelse för hur alla trivs och känner trygghet. När människor från olika sammanhang möts inleds olika typer av anpassningsprocesser och förhandlingar när var och en försöker förstå vilka uttalade och outtalade normer och förväntningar som finns, säger forskarna.
Trots utmaningar som dessa vill forskarna betona att resultatet i rapporten ger stöd för Trollhättan Stads beslut.
