Norrtälje kommuns systematiska uppföljning av läsning på individnivå förbättrar elevernas läskunskaper.
Det visar resultatet av Läsutvecklingsschemat (LUS) som gjorts i grundskolan.
Med hjälp av mätningen är det nu enklare att prioritera resurserna för att varje elev ska nå målen.
För att hålla koll på elevernas läsutveckling har barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun under två års tid följt upp resultat från årskurs 1 i de kommunala skolorna. Läsåret 2020/2021 i lågstadiet och 2021/2022 med utökning till mellanstadiet. Fyra gånger per år har läsresultat rapporterats in till förvaltningen, enligt Läsutvecklingsschemat (LUS).
– Lärarna på våra skolor har verkligen lyft läsningen på skolorna och i klasserna med stort engagemang. Vår personal har fokuserat på att få med sig alla elever och att läsningen ska bli en viktig del av skolarbetet, säger Johan Kant, verksamhetschef för grundskolan.
Höga resultat i lågstadiet
Den senaste mätningen visar bland annat att 80,5 procent av eleverna i årskurs 1 har nått satt kravnivå. 71,1 procent av eleverna i årkurs 2 har nästan nått kravnivån för årskurs 3. 71 procent av eleverna i årskurs 3 har nått satt kravnivån, detta är en förbättring från maj 2021. 79 procent av eleverna i årskurs 6 har nästan nått satt kravnivå.
Bäst resultat har nåtts i de yngre årskurserna. En slutsats man kan dra är att ju tidigare man börjar mäta läsutvecklingen hos eleverna desto bättre blir resultatet.
– Årskurs två har visat sig vara hur bra som helst och kommer kunna tillgodogöra sig både nationella prov och läromedel på ett lysande sätt. Ett år till med läsning i lågstadiet kommer innebära att deras fokus på att lyckas i skolan kommer sätta agendan för både individ och grupp, säger Johan Kant.
Användningen av LUS är en del i barn- och utbildningskontorets systematiska kvalitetsarbete, och det är centralt för att nå målet att bli en framgångsrik skolkommun.
Det grundar sig på att varje förskola och skola utvärderar, planerar och åtgärdar sin verksamhet kontinuerligt. Kunskapen om resultat, resurser och de lokala förutsättningarna finns bland personal och ledningen på varje enskild enhet.
– Målet är att alla elever i grundskolan ska klara av skolämnena och komma in på gymnasiet. Med hjälp av mätningarna ser vi tydligt vilka elever som behöver extra stöd och skolorna kan tidigt sätta in precis de resurser som behövs för att de ska komma vidare i sin läsutveckling, säger Johan Kant.
En satsning på läsningen – och framtiden
Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden tycker att den systematiska läsuppföljningen är mycket bra:
– Att satsa på läsning är att satsa på framtiden. Ökad läsförmåga borgar för högre kunskapsresultat i alla ämnen och kommer leda till att fler elever går ut nian med gymnasiebehörighet. Med dessa resultat ser framtiden ljus ut för eleverna i vår kommun, säger han.
