Kompetensförsörjning har blivit ett allt större problem i flera av Fyrbodals kommuner, inte minst inom branscher där högskoleutbildning krävs.
Rapport från Universitetskanslersämbetet visar att utbildningsnivån varierar stort mellan kommunerna i Fyrbodal.
– Många olika faktorer spelar roll för om ungdomar väljer att studera vidare på högskola eller inte. Lärosäten och kommuner behöver satsa brett och långsiktigt för att utmana utbildningstraditioner så att fler kan se högskoleutbildning som en möjlig väg, säger Lena Garberg, som leder projektet Ökad högskoleövergång vid Högskolan Väst.
Den senaste statistiken från Universitetskanslersämbetet visar inga stora förändringar jämfört med tidigare rapporter. Övergången till högskolestudier är högre i Fyrbodalkommunernas städer och lägre på landsbygden. Andelen kvinnor som väljer att studera vidare är fortsatt högre, medan män som bor på landsbygden är de som i lägre grad påbörjar högskolestudier.
Föräldrars utbildningsnivå påverkar mer än betyg
– Vi vet att avståndet till en högskola är avgörande för många. Utbildningstraditioner och uppväxtmiljö spelar en stor roll. Men störst genomslag har föräldrarnas utbildningsnivå. Ju högre utbildning de har, desto större är sannolikheten att deras barn studerar vidare på högskola. Till och med betygen har mindre betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå, säger Lena Garberg.
– Lärosäten och kommuner behöver satsa brett och långsiktigt för att utmana utbildningstraditioner, säger Lena Garberg, projektledare Ökad högskoleövergång, Högskolan Väst. Foto: Kent Eng.
Lena har tillsammans med två kollegor i projektet Ökad högskoleövergång undersökt hur man skapar goda förutsättningar till livslångt lärande och hur man kan påverka barn och unga att studera oberoende av bakgrund. När projektet presenterar sina slutsatser den 16 mars på Högskolan Väst kommer en rad insikter och kunskap att lyftas fram.
Tidig studie- och yrkesvägledning
– Vi kommer att ge exempel på faktorer som påverkar att fler väljer högskolestudier. Det handlar bland annat om studie- och yrkesvägledning på låg- och mellanstadiet, och om att erbjuda bättre möjligheter för dem som lite senare i livet, frivilligt eller ofrivilligt, ställer om sitt yrkesliv.
– Det handlar även om högskolornas uppdrag att bredda rekryteringen och kommunernas viktiga roll att erbjuda bra vuxenutbildning och lärcentra, och mycket mer.
Några av projektets reflektioner:
- Att nå andra grupper än de som idag studerar på högskola är att utmana utbildningstraditioner och utbildningskonventioner där man växer upp. Det arbetet tar tid och man måste börja tidigt.
- En högskola kan inte ensam nå de grupper som trots bra betyg inte väljer att gå vidare. Där måste skolhuvudmännen arbeta mer aktivt eftersom tankar om studie- och yrkesval påbörjas tidigt.
- Nya och innovativa sätt att tänka i grundskolan om studie- och yrkesvägledning är ett sätt att förändra yrkes- och studieval, så att elever ser vilka möjligheter som finns oberoende av föräldrarnas utbildning eller traditionella könsrollsmönster.
– Fyrbodals kommuner har mycket att vinna på att nå en ökad andel invånare med högskoleutbildning. Det underlättar kompetensförsörjningen i näringsliv och offentlig sektor. Vi vet också att människor med eftergymnasial utbildning är mindre arbetslösa, har bättre hälsa och tjänar mer.
