Till våren startar ett helt nytt magisterprogram i litteraturpedagogik vid Högskolan i Borås.
Utbildningen ska hjälpa bibliotekarier och lärare att stärka läsningen och litteraturens plats i samhället.
– Vi läser på ett annat sätt i dag, samtidigt som undersökningar visar att ungdomars läsförmåga har blivit sämre. När människors läsvanor förändras, behöver också bibliotekarier och lärare utveckla sina arbetssätt och kompetenser för att kunna möta de nya behoven, berättar Catrine Brödje, universitetslektor i svenska, som tillsammans med Julia Pennlert, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, ansvarar för den nya magisterutbildningen.
En utbildning där olika professioner möts
Programmet startar i januari 2020 och vänder sig till personer som redan i dag arbetar med litteratur eller läsning i någon form.
– Det som gör utbildningen så speciell är att den låter olika professioner, med ett gemensamt intresse för litteratur och litteraturdidaktiska frågor, mötas och utbyta erfarenheter, säger Catrine Brödje.
Utbildningen är också unik till sitt innehåll. På schemat står bland annat litteraturanalys, litteratursamtal, berättande i olika medier och litteraturens roll i samhället. De studerande får lära sig att analysera litteratur och att samtala om litteratur med olika grupper av människor.
Går att kombinera jobb och studier
Eftersom utbildningen sker på halvfart och främst på distans, går det att kombinera studierna med jobb eller andra utbildningar.
– Den som läser utbildningen vid sidan av sitt arbete har möjligheten att direkt omsätta sina kunskaper i praktiken och att testa och utvärdera de samtalsmetoder som vi lär ut.
Läsning viktigt för demokratin
Catrin Brödje menar att skönlitteratur och läsning fyller en viktig samhällsfunktion till exempel genom att främja demokrati, hälsa, personlig utveckling och social inkludering i samhället.
– En försämrad läsförmåga hos ungdomar skulle på sikt kunna innebära stora samhällsproblem. Vår förhoppning är att magisterutbildningen i litteraturpedagogik ska stärka läsningens och litteraturens plats i samhället, men också att den ska leda till ökad forskning om läsande, säger hon.
