Högskolan Väst hjälper unga till en bättre framtid

En växande andel av Västra Götalands unga står utanför arbete och studier.

För att vända utvecklingen har projektet ”Vi” initierats.

Högskolan Väst är med för att kompetensutveckla personalen och för att utvärdera effekten av projektet.

Projektet drivs av Folkhögskoleförvalt­ningen i Västra Götalandsregionen och målet är att nå 1 000 unga i åldrarna 15–24 år som är eller riskerar att bli UVAS, det vill säga unga som varken arbetar eller studerar.

– Vi hoppas att Vi-projektet ska visa att man kan gå från planer till att faktiskt agera och förändra genom medskapande. Varje ungdom som går vidare genom projektet får en chans till en ny fram­tid och det är fantastiskt, säger Therese Ydrén, enhetschef vid Folkhögskoleför­valtningen.

– Vi tar ett nytt grepp kring dessa frå­gor, vilket är spännande. Vi arbetar ge­mensamt – ingen aktör kan lösa allting själv och framförallt blir effekterna större om alla aktörer samverkar, snarare än att jobba i silos, fortsätter hon.

Samverkan ska ge effekt

För Högskolan Väst och Forum för sko­la och välfärd är det främst två insatser i projektet – dels att kompetensutveckla all personal som omfattas av projektet inom medskapandeprocesser och utvärde­raeffekten.

– I framtiden är förhoppningen att fler ska samverka mellan kommuner och olika intressenter mot ett gemensamt mål eller en samhällsutmaning. Kommunerna har genom detta projekt hittat nya partners som inte samarbetade tidigare, berättar Therese Ydrén.

Forskaren Sevtap Gurdal, från Högskolan Väst, är den som ska utvärdera effekten av projektet. Till sommaren ska hon intervjua unga vuxna som deltar.

– Projektet arbetar med medskapande och möter unga vuxna på deras villkor. Till exempel finns en flexibilitet i att utforma utbildning eller kursupplägg så att det passar de unga vuxna, eller att prova nya mötesplatser så som i ett digitalt forum där en del känner sig mer bekväma än att ses på ett kontor. Styrkan är att man utgår från de unga vuxnas förutsättningar och tankar och att vi gör det tillsammans med dem, och inte för dem, berättar hon och fortsätter:

– Tanken med min forskning är att resultaten ska komma barn och unga till godo i framtiden. Fördelen med att samverka med andra aktörer är att sannolikheten att forskningsresultaten används blir större.

Therese Ydrén, enhetschef vid Folkhögskoleförvaltningen, och Andréas Sülau, koordinator för uppdragsverksamhet på Högskolan Väst.

Viktig koppling till omvärlden

Andréas Sülau arbetar som koordinator för uppdragsverksamhet på Högskolan Väst. Han menar att Vi-projektet är ett

bra exempel på hur högskolans roll i sam­hället kan illustreras. Högskolan arbetar med både kompetensutveckling i regio­nen och forskning.

– Samverkan med det omgivande sam­hället för att forskningen ska hänga ihop med samhället är viktig. Det gäller att förstå vad som händer utanför högskolans väggar och utbildningarna måste hänga ihop med omvärlden. De ska bygga på forskning men vara applicerbara i verkliga livet.

Företag och organisationer kan anlita Högskolan Väst för skräddarsydda uppdrag inom flera olika kunskapsområden.

– Vi fungerar som en långsiktig partner för verksamheternas kompetensutveck­lingsbehov. Företag och verksamheter köper in uppdragsutbildningar som vi skräddarsyr efter deras behov, det är ut­vecklande både för oss som högskola och för dem. Den viktigaste delen i uppdrags­verksamheten är att vi utvecklar oss till­sammans med andra aktörer. Vi erbjuder vår kunskap och forskning och får i utbyte dagsaktuell kunskap från arbetslivet. Vi behöver interagera för att vara en aktiv samhällsaktör.

Arbetsintegrerat lärande Högskolan Väst

Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande, AIL, och är Sveriges ledande högskola inom AIL. Huvuduppdragen utbildning, forskning och samverkan präglas alla av AIL. Högskolan Väst är övertygade om att praktisk och teoretisk kunskap berikar varandra och att utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld.