Hem NYHETER Programmering i skolan – när, var, hur och varför?

Programmering i skolan – när, var, hur och varför?

Publicerat av: Redaktionen

För tre år sedan infördes programmering i grundskolans kursplaner.

Samtidigt startade Ifous ett forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Programmering i ämnesundervisningen, där lärare och skolledare har arbetat tillsammans med forskare inom ett område där det till stora delar saknats kunskap.

Programmering i skolan - när, var, hur och varför?

I dag presenteras resultaten som väcker frågor om huruvida förhoppningarna på programmering verkligen infrias.

Regeringen beslutade år 2017 att programmering skulle införas som ett inslag i ämnena matematik och teknik. Införandet sågs som en del i att utveckla elevernas digitala kompetens men det antogs också kunna utveckla kunnandet i själva ämnena.Hur denna förändring skulle implementeras var en fråga som många lärare och skolledare ställde sig. Någon forskningsbaserad kunskap som skulle kunna ge vägledning var inte heller lätt att hitta.

Därför startade Ifous ett treårigt FoU-program där lärare och skolledare fick arbeta tillsammans med en forskargrupp från Stockholms universitet. Resultaten som presenteras i dag visar bland annat att lärarnas säkerhet har ökat liksom elevernas motivation. Däremot är det tveksamt om det går att lära sig matematik genom programmering i enlighet med de skrivningar som finns i dagens kursplaner. Det väcker i sin tur frågan om hur välgrundat policybeslutet om programmering i skolan var.

135 lärare, rektorer och ledare på huvudmannanivå har varit involverade i arbetet.

– För oss har det varit en viktig satsning och helt nödvändig för att ge våra lärare och skolledare redskap att hantera de nya kraven och för att utveckla undervisningen för eleverna, säger Annika Hoppe som är förvaltningschef i Åstorps kommun och ordförande i FoU-programmets styrgrupp.

Forskningsinsatsen har letts av Jalal Nouri som är docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet:

– Det här har varit ett välkommet bidrag till forskningen. I programmet har vi kunnat fokusera på den mest grundläggande frågan: Vilka didaktiska arbetssätt, innehåll och uppgifter stödjer utveckling och kvalificering av kunskap hos elever i grundskolan när de arbetar med programmering?

Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous, har lett arbetet och är stolt över att nu vara i mål.

– Det har varit fantastiskt att följa processen där deltagarna har utvecklat en allt större säkerhet i vad programmering kan innebära och ett mod i att tillsammans med elever och kollegor våga pröva och ompröva olika lektionsupplägg.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>