Många föräldrar tror sig veta vad deras barn gör på nätet – men barnen håller inte med.
I princip alla barn och unga använder internet, men vad de gör på internet skiljer sig från de äldres vanor.
Det visar rapporten Svenskarna och internet 2021.
99 procent av 8–19-åringarna använder internet. För de unga är det helt naturligt att använda internets möjligheter, från att titta på vloggar och lyssna på digitala ljudböcker, till att kolla när andra spelar spel eller köpa virtuella föremål.
Sociala medier främsta digitala nyhetskällan
För 8–11-åringar är sociala medier den främsta digitala kanalen för nyheter. Ungefär var fjärde i den åldersgruppen tar del av nyheter via sociala medier, men bara 1 av 10 tar del av nyheter via tidningars webbplatser eller appar.
–Du kanske tror att ditt barn bara tittar på roliga klipp på exempelvis Tiktok, men de konsumerar också nyheter eller kommunicerar med vänner. Det gäller att förstå tjänsterna och här har många föräldrar hamnat på efterkälken. Bland både högstadie- och gymnasieelever är det betydligt vanligare att chatta på Snapchat än på Facebook Messenger, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef.
Rapporten Svenskarna och internet 2021 visar hur barn och unga använder internet.
Just Tiktok är verkligen de yngres plattform – 2 av 3 födda på 00-talet använder Tiktok, samtidigt som användandet är minimalt bland de födda på 80-talet eller tidigare. Och många skapar och delar med sig av eget innehåll. Hela 41 procent av Tiktok-användarna har postat en egen video det senaste året, i jämförelse är det endast 3 procent av Youtube-användarna som skapar egna filmer och lägger upp.
Betalar för virtuella föremål i spel
Att spela digitala nöjesspel är vanligare ju yngre man är. Nästan alla – 94 procent – av 10-talisterna har spelat det senaste året. Bland 00-talisterna är den siffran 83 procent och redan bland 90-talisterna har siffran fallit till 67 procent. Det är också 00- och 10-talisterna som i störst utsträckning, 6 av 10, tittar på andra som spelar spel på nätet exempelvis via Twitch eller Youtube.
– Nära hälften av 10-talisterna har betalat för virtuella föremål och valuta i spel, det är en helt ny värld för många vuxna. Det kan handla om att man köper en speciell dansrörelse, ett särskilt utseende på ett vapen, eller föremål som hjälper dig att lättare klara av en bana, säger Jannike Tillå.
Skillnader i regler
Regler kring barnens internetanvändning skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Fler flickor har regler om sociala medier och vilka barnen får kommunicera med, och fler pojkar har regler om skärmtid och spel.
3 av 10 föräldrar till barn i åldrarna 8-19 år känner sig inte tillräckligt insatta i vad deras barn gör på nätet. Bland barnen uppger 6 av 10 att deras föräldrar har koll på en del, men inte allt på nätet. Endast ett av fyra barn svarar att deras föräldrar vet allt.
Precis som internetanvändarna i stort chattar nästan alla barn och unga. De stora skillnaderna är vilka tjänster som används för att chatta och hur lätt man tycker att det är. Unga i åldrarna 12-15 år tycker i princip att det är lika lätt att prata med sina vänner via chatt som i verkliga livet, medan alla äldre än så tycker att det är lättare att prata med vänner ansikte mot ansikte.
Bättre lärande i fysiska klassrum
Under pandemin arbetade många i arbetsför ålder på distans och tyckte att det fungerade bra. Nästan alla högstadie- och gymnasieelever har haft distanslektioner under pandemiåret – men de är inte alls lika nöjda som distansarbetarna.
Både eleverna själva och deras föräldrar tycker att fysiska lektioner är att föredra och att lärandet blir bättre vid fysiska lektioner.
– Många skolor har visserligen ställt om till distansundervisning och hittat digitala alternativ. Men det är tydligt att eleverna inte har kunnat ta till sig kunskap på samma sätt som de gör i det fysiska klassrummet. Det handlar sannolikt om att det är svårare att be om hjälp och att pedagoger har svårare att fånga upp de som inte hänger med. När eleverna nu återvänder till klassrummen finns det ändå positiva aspekter av distansundervisningen att ta med sig. Till exempel att en elev som är sjuk kan ta del av en lektion på distans. Eller att kunna se lektionen i efterhand om man behöver repetera någonting. Vi kan hoppas att många skolor tar med sig det och infogar det i nya arbetssätt framöver, säger Jannike Tillå.
