”Se på läraryrket som ett designyrke!”

Digitaliseringen av skolan och nya krav på bland annat mediekunskap, entreprenörskap och problembaserad undervisning, skapar utmaningar kring hur lärande organiseras och genomförs.

”Se på läraryrket som ett designyrke!” 1
Med egna erfarenheter från läraryrket vill Dennis Augustsson bidra till nya metoder för kompetensutveckling.

I en ny avhandling från Högskolan Väst beskrivs hur lärare kan kompetensutvecklas med hjälp av att se på läraryrket som ett designyrke och använda beprövade modeller för idégenerering, som används i designyrken.

I den övergripande centrala delen i läroplanerna idag finns det ett antal mer generella kunskapsmål som varje lärare måste förhålla sig till och uppfylla i undervisningen. Det kan vara sådant som entreprenörskap, kreativitet, digitalisering eller medieproduktion.

Därutöver finns de mer ämnesspecifika faktamässiga målen i läroplanen. När läraren ska utforma sin undervisning kan det lätt uppstå en spänning och problem mellan dessa båda perspektiv och svårigheter att klara av att täcka in alla perspektiv.

Som tidigare bildlärare med särskilt intresse och erfarenheter i medie- och filmproduktion blir dessa problem tydliga för Dennis Augustsson – nybliven doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst – särskilt över hur ämnet medieproduktion behandlas i gymnasieskolan.

– Dessa generella skrivningar i kursplaner och policydokument kring att man till exempel ska använda sig av medieproduktion i undervisningen ställer till problem. Man upplever att man kan för lite och jag ville därför titta på hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling och också beforska hur kunskapen utvecklas i en ny form av lärandeprocess, säger Dennis Augustsson.

Dennis ger ett exempel på problematiken.

-Ta till exempel en lärare i ämnet biologi som ger eleverna i uppgift att göra ett arbete kring experiment med hjälp av en videoproduktion. Eleverna får många timmar på sig att läsa in sig på själva ämnet men när det gäller videoproduktionen ser man det oftast som en teknisk fråga när det egentligen handlar om mycket mer såsom berättarteknik och berättarstruktur. Saker som man tyvärr sällan pratar om eller än mindre lär sig eller övar på.

Hur kan man underlätta lärandet?
Han funderade därför på hur man kan underlätta detta lärande genom att se på läraryrket som ett designyrke där de var och en designar sina lektioner. Kanske fanns det teorier kopplade till design som var applicerbara och som kunde underlätta?

– I min forskning har jag undersökt om man kan använda sig av en form av designteori som är deltagarstyrd i kombination med aktivitetsteori som hjälp med att komma fram till idéer och sätt att lösa spänningarna. Detta sätt att arbeta med lärarna gynnar deras utveckling i läraryrket, säger Dennis Augustsson.

Studerade skola i Sverige och USA
I sin studie har han arbetat med Öckerö seglande gymnasieskola och en skola i USA kring marinbiologi, där lärare och forskare tillsammans skapade en didaktisk design i vilken eleverna undersökte, samarbetade och redovisade kunskaper med videoproduktion. Det Dennis har studerat mer specifikt är dels participatory design (PD) och dels kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT) och hur dessa teorier kan kombineras. PD är en strategi för design som aktivt försöker involvera alla intressenter i designprocessen för att säkerställa att resultatet uppfyller deras behov och är användbart. PD är en strategi som fokuserar på processer och procedurer för design. CHAT är en teori som ser lärande som en social process, situerad i en kulturell och historisk kontext. Människors och organisationers utveckling beskrivs och analyseras som aktivitetssystem där spänningar och motsättningar uppstår inom och mellan olika aktiviteter.

– Studien visar att aktivitetsteorin kan hjälpa till att brygga över ämnen och områden där det finns en motsättning och genom designmodellen PD blir det deltagarna själva som äger processen. Det blir en bra kombination där de som är i behov av lösningarna själva analyserar sin verksamhet plus att de får ett verktyg att få fram nya idéer, säger Dennis Augustsson.

Sex designprinciper
Med stöd i resultateten av studierna och tidigare forskning har Dennis Augustsson formulerat sex tentativa designprinciper för den här så kallade expansiva designen för lärare i arbetet med gränsöverskridande samarbeten med medieproduktion.

– Dessa designprinciper skulle kunna användas i kompetensutvecklingsprojekt för lärare men även prövas i större samarbeten mellan lärarutbildning, forskning och lärarprofession som ett arbetsintegrerat lärande för samtliga fält. Det vore spännande att titta vidare på i framtiden, säger Dennis Augustsson.