Skolans digitalisering ifrågasätts ofta idag, samtidigt som både personal och elever fortsätter efterfråga smarta tekniklösningar.
Rätt använd kan tekniken göra att skolor behöver lägga mindre tid på administration och ger elever och lärare tillgång till information och nätbaserade tjänster som underlättar skolarbetet.
Lars Kølendorf
Den diskussion som förs kring teknikutvecklingen speglar hur svårt det är att veta vilka tekniktrender som är verkligt nödvändiga och vilka man kan hoppa över. För en del ny teknik är förstås viktigare än annan, och skolor kan inte satsa på allt som finns att välja på. Vi menar att det finns några tumregler som kan underlätta valet:
– Skolan behöver inte göra allt själva. Skolor har idag ofta svårt att hitta IT-specialister och har begränsade resurser. Därför behöver de undvika att göra allt själva, till exempel genom att utnyttja molntjänster.
Skolor som flyttar sin data till molnet slipper investeringskostnaderna som följer av att äga sin egen utrustning och de kan i stället få en mer förutsägbar och jämnare kostnad, och får en ökad flexibilitet. Eftersom mycket blir enklare att hantera i molnet blir det även möjligt att automatisera många uppgifter, såsom nätverksmanagering.
– Mobila enheter kan underlätta administrationen. Mobiler ses ofta som ett problem i skolan, men en skol-app i elevernas och personalens mobiler kan också användas för att minska tiden som lärarna använder till administration. Apparna gör att viktig information blir lättillgänglig och kombineras appen med positioneringsteknik går det även att automatisera uppgifter som att pricka av vilka elever som är på plats. Om skolan behöver utrymmas kan det gå att automatiskt se till att alla är i säkerhet.
– Nya former av lärande fortsätter utvecklas. Tekniken ger förutsättningar för nya metoder för att bedriva undervisning. När de används på ett bra sätt kan de ge nya möjligheter. Augmented Reality och Virtual Reality har till exempel intressanta användningsområden, genom att de ger elever möjlighet att leva sig in i situationer som annars är svåra att lära ut.
– Allt mer blir uppkopplat. Internet of Things (IoT) kallas de apparater som är uppkopplade på nätet, och de blir fler och fler. Många har enkla och praktiska uppgifter, som till exempel sensorer som håller reda på att allt står rätt till med skolbyggnaden. För skolorna betyder det här också att trafikmängden på nätverket ökar. Dessutom måste alla dessa apparater vara säkra, så att de inte öppnar för en IT-attack.
För på senare år har säkerheten blivit en av de största utmaningarna för skolorna, inte minst eftersom det blivit vanligare att skolor drabbas av intrång. Det har exempelvis handlat om att skadlig programvara utnyttjat skolornas datorer för att utvinna bitcoins och annan kryptovaluta. I vissa fall har intrången lett till att känsliga data, bland annat om elever, har stulits från skolor.
Många skolor låter eleverna koppla upp sina mobiler till skolans nätverk, vilket är en mycket bra idé. Det måste då också vara lätt att hantera vem/var/vad som får kopplas upp. Skolan ska enkelt kunna ge tillgång till resurser och samtidigt hindra till exempel användningen av applikationer som inte har med undervisningen att göra.
Det är också viktigt att övervaka vad användare och enheter gör på nätverket, för att upptäcka ett eventuellt intrång i tid. Att manuellt hantera alarm om potentiella hot tar mycket tid, och kan i stället hellre skötas av verktyg som använder maskininlärning. Sådana verktyg kan hitta mönster i stora mängder information, och kan analysera nätverkstrafik för att hitta avvikelser som tyder på att ett intrång pågår. På så sätt kan IT-personalen få tid över till andra uppgifter.
Än så länge använder skolor inte all teknik som de skulle ha nytta av. Vad vi vet om framtiden är att komplexiteten ökar och att nätverken behöver högre kapacitet. Att satsa på rätt teknik blir allt viktigare för att skolorna ska få möjlighet att använda tekniken för att förbättra undervisningen.
Lars Kølendorf, Nordenchef på Aruba, ett företag inom Hewlett Packard Enterprise
