Varannan internetanvändare känner stor oro för att utländska myndigheter ska samla in deras personliga data.
Och 1 av 5 avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de upplevs osäkra.
Rapporten Svenskarna och internet 2021 från Internetstiftelsen visar en allt mer digital vardag men att det också finns en baksida.
Det börjar bli svårt att skilja svenskarnas digitala liv från det som äger rum i den fysiska världen. Vi handlar, arbetar och umgås digitalt. Vi träffar partners på nätet och får nya kompisar på spelplattformar. 9 av 10 svenskar använder digitala samhällstjänster, exempelvis från Skatteverket eller vården. Och var femte som är i en relation träffade sin partner på nätet.
– Det blir allt tydligare att framtiden är digital, och nu ser vi hur svenskarna flyttar ut allt fler av våra vanor på nätet. Man lyssnar på nyheter i sin smarta högtalare vid frukostbordet, kollar flödet på Instagram eller Facebook på lediga stunder, beställer mat och kläder via nätet, strömmar film och musik och spelar spel, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
En majoritet av vuxna internetanvändare betalar för någon strömmande medietjänst, och mer än hälften har spelat digitala nöjesspel det senaste året. En plattform som totalt domineras av unga är Tiktok. Bland internetanvändare i stort är det endast 2 av 10 som det senaste året har använt Tiktok. Men motsvarande siffra för de som är födda på 00-talet är nästan 7 av 10 – och nära hälften av dem använder Tiktok dagligen.
Stor oro för utländska myndigheter
Det digitala livet har även en baksida. Varannan internetanvändare känner stor oro över att utländska myndigheter ska samla in och använda ens personliga data. Det finns också en utbredd oro kring digitala vårdjournaler, där 4 av 10 känner stor oro att den ska läsas av obehöriga. Lika många har samma känsla kring att storföretag som Facebook och Google använder deras personliga data.
En grupp som är särskilt oroad är internetanvändare med funktionsvariation. Närmare hälften uppger att de känner stor oro för att deras digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga, och en tredjedel är oroliga att svenska myndigheter ska samla in och använda deras personliga data.
Bedrägerier och näthat är en annan källa till oro. 4 av 10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året. Och runt var tionde elev på högstadiet eller gymnasiet har utsatts för näthat. Ungefär lika många gymnasieelever har fått stötande bilder skickade till sig från okända.
En annan nyhet är att 1 av 5 internetanvändare aktivt avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de känns osäkra.
Internetstiftelsen– När människor undviker att använda dessa tjänster för att de inte känns säkra så leder det till en annan typ av utanförskap, ett utanförskap som inte handlar om digital kompetens eller tillgång till uppkoppling utan snarare grundar sig i oro och bristande tillit. Sverige har som målsättning att vara världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, och om vi ska lyckas måste människor känna sig trygga med att tjänsterna är säkra, att personlig information inte hamnar i orätta händer och att deras data används på ett sätt som de förstår, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.
Drömmen om 2,2 dagar på distans
Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån under pandemin, och det gick snabbt för den gruppen att förändra sina förväntningar framåt. De allra flesta av distansarbetarna tycker att det har fungerat bra och bland dem vill hela 9 av 10 fortsätta göra det men i mindre utsträckning. Det ultimata upplägget för heltidsarbetande som arbetat på distans är 2,2 arbetsdagar per vecka på distans när pandemin är över.
I kontrast till distansarbetarna står elever på högstadiet och gymnasiet som inte alls är lika nöjda över studier på distans. Både eleverna själva, och deras föräldrar, tycker att fysiska lektioner är att föredra och att de ger bättre lärande framför digitala lektioner.
– Distansundervisningen ställer helt andra krav, något skolan uppenbarligen haft utmaningar med att möta under pandemin. Samtidigt har pandemin accelererat skolans digitalisering och många skolor ställde om på ett beundransvärt snabbt och bra sätt. Även om undervisningen nu kan ske på plats hoppas jag att alla de lärdomar skolan dragit under den här utmanande tiden kommer barnen till gagn även i framtiden, exempelvis känns det naturligt att elever som inte har möjlighet att delta i undervisning på plats ska ha möjlighet ska kunna delta på distans, säger Jannike Tillå.
