En färsk nordisk studie visar att läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det.
Jämförelsen är gjord mellan olika generationer och olika former av gymnasieutbildningar i Sverige och Danmark.
Ett stort antal studier både internationellt och i Sverige har visat på de första skolårens stora betydelse för fortsatt läsutveckling. Gymnasieårens betydelse har ägnats mindre uppmärksamhet.
Foto: Dan Burch.
– I Sverige ser vi stora skillnader i läsförmåga hos de som gått yrkesutbildningar med olika stor andel allmänna ämnen. Läsförståelsen är lägre hos de som läst 1960-talets kursplaner med små inslag av allmänna ämnen jämfört med de som läst 1990-talets med 25 procent allmänna ämnen.
Våra data från Danmarks lärlingsutbildning visar lägre läsförståelse men ingen skillnad mellan generationerna, säger Mats Myrberg, professor emeritus Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet.
– Jämförelsen mellan Danmark och Sverige stärker slutsatsen att ökade inslag av allmänna ämnen i gymnasiets yrkesutbildningar har en gynnsam inverkan på den livslånga utvecklingen av läsförmåga, säger Maria Rasmusson, forskare vid Mittuniversitetet.
Yrkesutbildningsprogrammen har haft stora svårigheter att rekrytera elever de senaste tjugo åren.
Lärlingsutbildning enligt dansk eller tysk modell har anförts som modell för hur rekryteringsproblemen skall mötas. Fokus har legat på arbetsmarknadseffekter, såväl inom forskningen som i den politiska debatten. De flesta studier som genomförts har visat att lärlingsutbildning ger positiva effekter på arbetsmarknadsetablering de första åren efter examen.
Men, utvecklingen av basfärdigheter har inte uppmärksammats trots att modern forskning om det framtida arbetslivets krav tydligt pekar på en ökad betydelse av generella förmågor som t ex läsförmåga, matematisk problemlösningsförmåga och IT-kompetens. Läsförmåga (”reading literacy”) blir sannolikt allt viktigare i vårt samhälle som präglas av snabba tekniska förändringar i både arbetsliv och privatliv.
– Resultaten i vår studie visar på de ”allmänna ämnenas” roll i yrkesutbildningen. Det behövs som kontrast mot den förenklade indelningen av gymnasieutbildningar i yrkesförberedande och högskoleförberedande som präglar den utbildningspolitiska debatten idag, säger Mats Myrberg.
Studien visar stora skillnader i läsförmågeutveckling mellan grupper som gått yrkesinriktade program och högskoleförberedande program.
Avståndet mellan de examinerade från yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning har i Sverige halverats på 30 år. Detta gäller även när hänsyn tas till grundskolebetyg, högre studier, föräldrars utbildningsbakgrund, kön och pågående studier. Ingen motsvarande utveckling syns för Danmarks del som hållit fast vid lärlingsprincipen.
