Vad händer egentligen i klassrummet när en skola digitaliseras?
Hur påverkas undervisningen och lärarens roll?
Inför att det treåriga projektet nu avslutas berättar deltagarna i ”Det digitala lärandets möjligheter” om sina erfarenheter, samt hur det digitala lärandet blir en framgång. Här är de medverkande skolornas och forskarnas fem tips.
I det treåriga projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som drivs av Gleerups, Samsung och Atea har 13 högstadieklasser på fem skolor runt om i Sverige fått tillgång till kompetensutveckling, teknik och digitala läromedel för att få förutsättningar att genomföra en digitaliseringsprocess. Till sommaren avslutas projektet och projektdeltagarna ser att digitaliseringen har fått positiva effekter på undervisningen.
Sofie Nilsson, lärare på Vålbergsskolan i Karlstad kommun, har märkt att den stora skillnaden av ett digitalt arbetssätt framför allt är i skrivprocessen, där det är mycket lättare att utmana eleverna att utveckla sitt skrivande när de har tillgång till digitala verktyg.
– Mina elever har utvecklat sina resultat när det kommer till textproduktion i exempelvis språkämnena och SO-ämnena där det ställs höga krav på längre resonemang och förklaringar, säger Sofie Nilsson.
Ökad tillgänglighet – lättare för eleverna att strukturera studier
Lärarna uppskattar att det är enklare att variera undervisningen med ett digitalt arbetssätt och att samma information kan presenteras på olika sätt. De upplever även en ökad tillgänglighet och tydlighet som gör det lättare för eleverna att strukturera sina studier, samt underlättar kommunikationen med lärarna. Men en förutsättning för att det ska fungera är att it-systemen stödjer samarbete och är användarvänliga så att det inte skapar extra arbete för elever och lärare.
– De ökade möjligheterna för lärarna att följa eleverna är en stor fördel, men detta inte är en automatisk följd av digitalisering, utan av att skolor och skolhuvudmän investerar i gemensamma system, säger Åke Grönlund, professor i informatik som följer projektet tillsammans med Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.
Projektdeltagarna konstaterar att ett digitalt arbetssätt kräver mer eftertanke i planeringsfasen något som också ställer krav på effektiva gemensamma system som kan underlätta för lärarna.
– Eleverna ska inte behöva uppleva stress kring hur de ska hantera undervisningsmaterialet. Jag har ansvar för att styra upp lektionen så att det inte råder några otydligheter. Om jag misslyckas med detta märks det snabbt eftersom eleverna ställer fler frågor kring den digitala hanteringen än kring undervisningsinnehållet. Jag som lärare måste se till varje elevs behov av stöd och struktur för att eleven ska uppleva att det digitala arbetssättet hjälper dem, säger Sofie Nilsson på Vålbergsskolan.
Mål att skapa kunskap kring digitalt lärande
Målet med projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” är att skapa mer kunskap kring digitalt lärande i skolan, något som det i nuläget finns väldigt begränsat med forskning inom. Tidigare forskning har visat att tillgång till teknik, kompetensutveckling och digitala läromedel är viktiga förutsättningar i digitaliseringen av skolan – något som var startskottet till att Samsung initierade projektet.
– Ensam är inte stark, speciellt när det gäller digitalisering av en så komplex verksamhet som skolan. Det handlar om verksamhetsutveckling på hög nivå och som teknikföretag är vi väldigt stolta över att ha varit en del av ett projekt som tagit uppgiften på allvar. Efter tre år kan vi nu bidra med relevant kunskap och forskning för att stödja implementeringen av den nationella handlingsplanen för skolan, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship och Partnerships på Samsung i Norden.
Fem tips för hur det digitala lärandet blir en framgång
1. Säkerställ välfungerande gemensamma system – systemen ska stödja samarbete och inte skapa extra arbete för elever och lärare.
2. Utse digitaliseringsledare – viktigt att någon översätter verksamhetens behov till krav på effektiva tekniska och administrativa system.
3. Omvärldsspana för att skapa framförhållning – ny teknik kommer hela tiden och man måste veta vad man önskar sig för att få det man vill ha.
4. Skynda lagom – bättre låta ett fungerande system växa fram långsamt än att hoppa på snabba kortsiktiga lösningar.
5. Främja kollegial it-pedagogisk utveckling – prioritera tid för att lära av andra lärare.