Utbildningsminister Gustav Fridolin har gett besked om att han redan i höstbudgeten kommer att ta strid för att genomföra Skolkommissionens förslag.
Det innebär bland annat ett starkare statligt engagemang i skolan och en möjlighet att åstadkomma större likvärdighet för att bryta segregationen.
– Det är bra att utbildningsministern och regeringen vill ta ansvar för en mer likvärdig fördelning av skolans resurser och garantera en miniminivå för undervisningen. Ministern förefaller rädd för att det blir en fajt, men jag bedömer att också ansvariga kommunpolitiker inser att insatserna för att åstadkomma en likvärdig skola hittills varit otillräckliga och att staten är en bättre garant för en rättvis fördelning. Så jag utgår från att det blir en bred politisk samsyn kring Skolkommissionens förslag, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
Skolkommissionens förslag innebär också ett resurstillskott på 6 miljarder kronor med en infasning över tre år och med en första satsning på 2 miljarder 2018.
– Det är ett stort och välkommet resurstillskott till de som behöver det mest och det är precis vad svensk skola behöver. Det blir mycket viktigt att regeringen bevakar att inte kommunerna samtidigt bantar de egna resurserna. I veckan varnade Sveriges Kommuner och Landsting för ett underskott i kommunsektorn på 40 miljarder fram till år 2020. Pengarna till skolan får absolut inte hamna i de kommunala slukhålen, säger Åsa Fahlén.
Fridolin tänker däremot nu inte gå vidare med förslaget om att lotta ut platserna till de skolor som är översökta.
– Tyvärr har lottningsfrågan blockerat diskussionen om de riktigt viktiga förslagen om starkare statlig styrning och lärares kompetens- och karriärutveckling, så det är fullt förståeligt att förslaget nu dras tillbaka och därmed borde det finnas alla möjligheter att skapa en stark parlamentarisk majoritet. Men jag ser också fram emot att kritikerna av lottningen nu tar fram andra konstruktiva förslag som löser kösystemens segregerande effekter, avslutar Åsa Fahlén.