Digitalisering i byggbranschen ställer nya krav på yrkeslärare

Grundläggande kunskaper om yrket i byggbranschen är en förutsättning för att göra det digitaliserat.

Digitalisering i byggbranschen ställer nya krav på yrkeslärare 1Yrkeslärare i gymnasieskolan spelar en huvudroll och hens intresse att ta till sig ny kunskap och använda digitala verktyg. Det visar en studie vid Malmö universitet.

Bygg-, anläggnings-, vvs- och elinstallationsbranscherna genomgår en metamorfos i o m ökad digitalisering. En rörläggare måste exempelvis via en app kunna läsa av tredimensionella modeller och förstå vad hen ska göra, kunna beställa material och återrapportera via appen. Det ställer helt andra krav på yrkesläraren som ska förbereda för framtida yrkesarbete.

Det är en svunnen tid när enbart ingenjörer och arkitekter använde datorer, surfplattor m m. Yrkesarbetare inom vvs, elinstallation, snickare på byggen m m måste förstå digitala modeller och ritningar, kunna digitalt felsöka och översätta instruktioner via surfplattan till praktisk handling.

Yrkesutbildningarna släpar efter

Forskaren Mats Persson, Malmö universitet, har på uppdrag av Byggnadsindustrins-, Elbranschens och VVS-branschens yrkesnämnder, undersökt förutsättningarna för utbildningsinslag för en alltmer digitaliserad samhällsbyggnadssektor. Persson samlade först en referensgrupp med företrädare från flera olika byggbranscher, läromedel, yrkeslärarutbildningen och gymnasieskolan, Skolverket med flera. Branscherna anser att yrkesutbildningarna släpar efter. Ett begrepp som nu anses vara standard är BIM, Building, Information, Modelling – alltså digitala modeller av den färdiga byggnaden. Men förstår alla en sådan modell och framförallt resan dit – det vill säga vad man ska göra i olika produktionsled?

Mats Persson tog också reda på vilken digital kompetens lärarna har inom olika yrkesutbildningar? Frågor ställdes om vilka kompetenser som behöver utvecklas? Hur ser elevernas förutsättningar ut? Vilka former av digitalisering behöver eleven möta under sin utbildningstid? Hur kan kompetensutveckling organiseras?

Upp till den enskilde yrkesläraren hur pass “up to date” undervisningen blir

Via enkäter och djupintervjuer framträder nu flera olika resultat.
— Kunskaperna hos yrkeslärarna varierar mycket och beror på yrkeslärarens eget intresse. Det beror alltså väldigt mycket på individen hur pass ”up to date” undervisningen blir, säger Mats Persson.

Mats Persson menar dock att yrkeslärarna generellt i flera olika branscher som installation-, vvs-, bygg- och anläggning både har bra koll på utvecklingen i respektive bransch och användning av viss digital teknik, inklusive internet. Men branschen ligger hela tiden före jämfört med vad som lärs ut i gymnasieskolan. Yrkeslärarna pekade också ut kompetensområden de vill utveckla sig i och att de saknar adekvata läromedel.

Yrkeselever saknar kunskap som  förr var allmänbildning

—Flera yrkeslärare anser också att yrkeselever saknar mycket kunskap som förr var allmänbildning. Lärarna pekar på att yrkeseleverna först måste skaffa sig grundläggande yrkeskunskaper. Det är en förutsättning för att yrket ska bli digitaliserat, enligt lärarna.

Det handlar exempelvis om att yrkeseleverna ska förstå hur en ritning ska läsas, förstå hur den färdiga byggnaden beskrivs, orientera sig i olika faser av byggprocessen och förstå hur och i vilken ordning praktiska handlingar ska utföras. Det är alltså skillnad på den färdiga produkten och produktionsvägen dit.

Lista på åtgärder som måste igång

Mats Persson har nu återrapporterat till referensgruppen och sina uppdragsgivare. Han ser stora utmaningar framöver.
—Yrkeslärarna måste få tid att både kompetensutveckla sig och utbyta erfarenheter sinsemellan. Här finns dock flera hinder som konkurrens mellan skolor och vem som ska betala för kompetensutvecklingen. Branscherna bör få mer inflytande på yrkesutbildningen och läromedlen måste utvecklas. Det finns alltså en hel lista på åtgärder som måste komma igång.