När Victor var liten och gick på förskolan Tule i Stockholm fick vi lära oss massor av trix för att måltiderna skulle fungera för honom.
” Vi brukar glömma saker med flit så att Victor kan springa och hämta.
Det kan till exempel vara en sked, en servett eller något annat liknande. Och han är en otrolig tillgång när någon av barnen tappar något på golvet för då är Victor först av alla att springa dit och hjälpa till. På det sättet kan han få vara duktig istället för besvärlig för att han har ett så stort behov av att röra på sig.” berättade de för oss.
Det tog vi till oss hemma men här tappades det inte så många saker på golvet och vi behövde en ny strategi. Det blev buffé, för då kunde han ta en köttbulle åt gången, äta upp den och sedan springa iväg och hämta ny. Vinsten för oss blev dessutom dubbel då han tyckte så otroligt illa om matrester, men om man presenterade gårdagens maträtt i form av buffé så var det aldrig ett problem.