Den statliga läromedelsutredningen förväntas överlämna sitt betänkande till regeringen den 31 juni.
I ambitionen att förse utredningen med aktuell och adekvat information har förbundet Läromedelsförfattarna under senare tid initierat en debatt kring bristen på läromedel i vårt lands skolor.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedel (FSL).
Den debatt som följt och pågår liknar i stora stycken tidigare läromedelsdebatter. Med något enstaka undantag förefaller de personer som direkt eller indirekt deltar i debatten tämligen oerfarna och okunniga vad gäller användning av läromedel i skolans undervisning.
Istället för att hänvisa till egna erfarenheter lutar de sig mot teorier och forskning och ger allmänt kloka synpunkter på hur bra läromedel ska vara utformade och vad lärare bör beakta vid val av läromedel.
I en nyligen publicerad artikel redogörs för hur forskare har tagit saken i egna händer och producerar ett eget läromedel i matematik för lågstadiet.
Forskningsbaserade läromedel sägs ge ”bättre elevresultat – i kombination med mer aktiva lärare” (Läraren).
Låter som en reklamslogan från ett läromedelsföretag, och mycket riktigt visar det sig att läromedlet ges ut på Sveriges största förlag. Rättigheterna tillhör aktiebolaget Rik matematik. Förtäckt reklam kan man tycka, i en artikel som gör anspråk på att redovisa forskning kring läromedel.
Vetenskapsakademin prisar en lärare som ”frigjort” sig från läromedel i ämnet matematik och individanpassat undervisningen. Om sina kollegor säger pristagaren: ”… de andra har inte vågat släppa boken helt ännu …” (Skolvärlden).
Vetenskapsakademin förespråkar således individanpassning medan forskarna som skapar ett eget, kommersiellt läromedel synes plädera för sammanhållen undervisning. I inledningen till läromedlets handledning skriver forskarna om undervisningen kring den grundläggande taluppfattningen: ”Vi vet att detta är ett innehåll som många av eleverna redan behärskar, men vi väljer ändå att repetera det då alla elever måste behärska det för att kunna fortsätta utvecklas matematiskt.” (Rik matematik, Lärarhandledning).
Inte ens i den grundläggande frågan om synen på huruvida individanpassad eller sammanhållen undervisning är att föredra kan således forskarna och de förmodat sakkunniga ge den intresserade läraren vägledning.
Vad gäller granskning av läromedel framhålls ofta vikten av att texterna är språkligt korrekta och även inspirerande. Likafullt kan vi i det forskningsbaserade läromedlet läsa följande text, riktad till eleverna:
Hur mycket medicin ska man ge till ett person för att den ska bli frisk?
- För lite medicin hjälper inte.
- För mycket medicin är giftigt.
(Rik matematik, bildspel, Matematiska problem 4)
Texten bör ju rimligen ha lästs och granskats av såväl forskarna/författarna som förlagets redaktör och korrekturläsare. Ändå förekommer ett grovt språkfel och även tveksamma formuleringar. Undermåligt språk ska naturligtvis inte förekomma i något läromedel över huvud taget.
Verkligheten ute i landets klassrum lyser med sin frånvaro i debatten. Så också de tusentals läromedel som producerats av läromedelsföretagen och som finns tillgängliga på marknaden. Här finns skickliga lärare och välgjorda läromedel som alldeles för sällan får komma till tals och uppmärksammas.
I en tidigare artikel här i kolumnen ges en översiktlig beskrivning av dagens läromedelsmarknad: https://it-pedagogen.se/dagens-laromedelsmarknad/
Alla berörda torde vara överens om att skolans undervisning ska baseras på såväl forskning som beprövad erfarenhet, men den beprövade erfarenheten glöms tyvärr ofta bort, i synnerhet när det kommer till läromedelsfrågan. Och utan den beprövade erfarenheten står sig forskningen slätt. En debatt som fjärmar sig från verkligheten blir både ointressant och förvirrande.
Förhoppningsvis låter sig inte den pågående statliga läromedelsutredningen förföras av forskarnas skönmålningar och fromma förhoppningar. Det är verkligheten i våra skolor som gäller och där saknas professionellt producerade läromedel. Utredningens främsta uppgift måste vara att visa vägen till en för alla elever i svensk skola fullgod och likvärdig tillgång till läromedel.
Av: Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare.
