Hur påverkar pandemin möjligheterna för asylsökande att lära sig svenska?
Rejält är svaret.
Men Patric Kalnins har lyckats skapa möjligheter och fördelar med lika delar IT-kompetens och intresse för människor.
Hans engagemang började på en flyktingförläggning i Karlskrona, i samband med flyktingkrisen 2015. Patric samlade ihop gamla datorer, fixade till dem och körde dem till boendet där de kom till användning. Detta ledde i sin tur till att naturälskaren Patric började leda vandringar i naturen med de asylsökande.
Naturvandringar gav mersmak
Vandringar i naturen kan vara en väg in i svenskan.
– En del var livrädda. De trodde de skulle bli attackerade av antingen vargar eller isbjörnar. Men vi pratade mycket svenska och hade fantastiskt kul.
Jag upptäckte även hur mycket jag saknat att jobba med människor som har det svårt, säger Patric, som då jobbade heltid med att driva ett företag.
Han fick kort därefter anställning på Folkuniversitetet, där han även arbetar med europeiska projekt.
I dagsläget är han ensam på tjänsten, och han har det fulla ansvaret för samordning, registrering av deltagare och själva undervisningen.
– Jag älskar mitt jobb. Att möta och stötta människor som vill komma in samhället är det mest spännande som finns, säger Patric.
Nätverk underlättar
En stor del av jobbet går ut på att hitta deltagare. En utmaning redan innan pandemin då de asylsökande numera inte bor samlat på flyktingförläggningar, utan i eget boende, utspridda på olika orter. Det innebär att Patric i normalläget förlitar sig mycket på volontärer i de orter där de asylsökande bor, som bjuder in till ett första möte. Han har ett bra samarbete även med kommunens integrationssamordnare, andra myndigheter och andra studieförbund.
Endast fantasin sätter gränser
Men när deltagarna väl är på plats är undervisningen bättre än någonsin. Den sker antingen utomhus med walk and talk, eller via Zoom och Whatsapp. Endast fantasin sätter gränser.
– Många deltagare är till exempel fascinerade av svenska ortsnamn och skyltar. Därför kan jag via Zoom gett dem i uppdrag att hitta fem skyltar som de vill veta mer om. Därefter kopplar vi upp oss igen för att diskutera dem och dess betydelse, säger Patric, som även betonar vikten av bra läromedel.
Han använder Folkuniversitetets egna läromedel, som har en bra nivåanpassning, och vars uppgifter och övningar i många fall fungerar bra också digitalt. Funktionerna i verktyget gör att det är lätt att dela upp deltagarna i olika diskussionsgrupper i så kallade break out rooms. Även kommentarsfunktioner och chattar har lyft undervisningen.
– Det är nästan lättare att undervisa digitalt. Det är lätt att ge läxor till nästa gång och det är lätt för en deltagare att komma in med frågor, om det är något han eller hon inte förstår, säger Patric.
Han menar även att den digitala undervisningen skapar mer tid för dialog, eftertanke och egna initiativ hos deltagarna.
Busskort blev surfkort
Som en bonus har Patric numera minimerat sin restid till jobbet, och han har därmed möjlighet att ge extralektioner online till sina deltagare. Som grädde på moset har han även tagit initiativ utanför Folkuniversitetet för att skapa ännu bättre förutsättningar för digitalt lärande.
– Migrationsverket gjorde verklighet av mitt förslag om att de asylsökande kan ansöka om extra surfpengar, istället för att ansöka om busskort. Det gör att vi har ännu bättre möjligheter att bedriva undervisning online, avslutar Patric.
