I en första undersökning av sitt slag har det svenska uppstartsföretaget för förmedling av behöriga lärare, REACHRS, sökt svar på var svenska gymnasieskolledare står när det gäller kännedom och användning av samt inställning till och framtida behov av fjärrundervisning.
Sedan lagändringen 2020, som from höstterminen 2021 medger att skolor kan nyttja fjärrundervisning på entreprenad under vissa omständigheter, har enbart få skolor i Sverige hittills använt sig av det komplementära formatet till närundervisning. Men intresset gror bland gymnasieskolledare.
Främsta skälen till att intresset ökar är bristen på behöriga gymnasielärare och att kunna erbjuda eleverna utbildade lärare i alla ämnen. Enkäten pekar också, något oväntat, på att rektorer ser fjärrundervisning som verktyg för att även kunna hantera andra strukturella utmaningar i gymnasieskolan, som likvärdighet och integration. Sammantaget visar REACHRS-undersökningen på en tydlig trend: gymnasieskolledare för små som stora skolor i hela landet ser ett växande behov av fjärrundervisning framöver.
Totalt svarade 85 personer på enkäten, varav 87% var rektorer, 8% biträdande rektorer och 5% allmänna skolledare över hela landet. För enkelhetens skull kallas hela målgruppen nedan för skolledare. 60% basade för skolor med 0-500 elever, 40% för skolor med fler än 500 elever, alltså ger enkätsvaren en bra mix mellan små, medelstora och stora skolor.
REACHRS, ett svenskt uppstartsföretag för förmedling av behöriga lärare, genomförde i april 2022 en e-post-enkät riktad till skolledare, rektorer samt biträdande rektorer på gymnasienivå för att se i vilken utsträckning de har kännedom om lagändringen som trädde i kraft i juli 2021, om de har använt sig av fjärrundervisning på entreprenad de senaste 9 månaderna och om hur de ser på möjligheter och behov framöver.
I lagändringen medges att skolor kan använda sig av fjärrundervisning under vissa förutsättningar, tex om skolhuvudman trots ansträngningar inte lyckats anställa behörig ämneslärare inom sin enhet och/eller om elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning rent organisatoriskt eller ekonomiskt inte går att säkerställa.
Majoritet av skolledare har koll på fjärrundervisning
Med tanke på att lagändringen trädde i kraft kort innan skolåret 2021/2022 började, kan den allmänna kännedomen om att skolverksamheter får använda sig av fjärrundervisning på entreprenad anses som stor redan nu. 3 av 4 känner till möjligheten, de mindre skolorna och de yngre skolledarna tom i något större utsträckning. 12% av skolledarna upplever att de uppfyller ett eller flera krav för tillämpning, och därav har redan hälften, 6% lyckats omsätta fjärrundervisning i praktiken.
– Rätt förvånansvärt och säkerligen inte bara pandemibetingat att så många på så kort tid har testat hur fjärrundervisning passar in i deras undervisning, säger Håkan Elderstig, grundare på REACHRS. Det tycks finnas ett uppdämt behov att nu kunna komplementera ordinarie när- med fjärrundervisning.
Fjärrundervisning täcker fler än ett behov
Vilka behov det handlar om, det skvallrar enkätresultaten också om. Tillfrågade i vilka situationer skolledarna generellt ser fjärrundervisning som värdefull möjlighet, upplever hela 61% den som option för att hitta en legitimerad och behörig lärare där det annars är svårt att hitta personal. Mindre väntat är att hela 51%, ser fjärrundervisning som verktyg för att möjliggöra för elever med hög skolfrånvaro att ta del av undervisningen. Först långt därefter kommer andra elevrelaterade behov som att tillgodose elevers individuella ämnesval (27%) och att ge eleverna en mer flexibel studiesituation (22%).
Går man vidare med frågan, i vilka specifika situationer det vore intressant att använda fjärrundervisning i den egna skolan, är intresset fortfarande stort, men de sammanlagda värdeuppfattningarna runt fjärrundervisning något annorlunda prioriterade. Flest svar med 46% får situationen när en mindre grupp elever önskar en kurs eller ett ämne som skolan inte kan tillgodose, näst flest med 41% att få en legitimerad och behörig lärare i ämnen där det är svårt att hitta personal. Att ge elever med hög skolfrånvaro möjlighet att delta i undervisningen landar nu på 39%, och att ge särskilt stöd till elever med svårigheter av olika slag på 22% av svarsalternativen. Elevstödet rankar alltså överlag lägre än vid den föregående, generella värdefrågan.
– Det är vanligt att ett generellt intresse är större än ett specifikt, och ett generellt stort problem för skolledare är just att hitta behörig och legitimerad personal inom vissa ämnen eller till vissa kommuner, påpekar Håkan Elderstig på REACHRS. Vad jag tycker sticker ut och som kan tyda på ett hittills underskattat värde av fjärrundervisning, är att skolledarna ser det som möjlighet för större likvärdighet, tillgänglighet och integration i skolan. Både vad gäller skolkande eller på annat sätt frånvarande elever men också som medel att integrera elever med inlärningssvårigheter.
Vill skolledare „dela“ på en fjärrlärare? Nja, helst inte
I det sk „ekonomiscenariot” frestades skolledarna i ett frågescenario att ekonomiskt kunna “dela” på fjärrlärare i samspel med andra skolor eller skolenheter. Om alltså fler skolor med samma behov av behörig lärare inom ett visst ämne delar på en lärarresurs, vinner alla: kostnaden per elev är avsevärt lägre än om varje skola skulle behöva anställa en lärare var för sig, oavsett om det handlar om en lärare för när- eller fjärrundervisning. Men ekonomiscenariet var enbart 29% av skolledarna i överhuvudtaget någon utsträckning intresserade av – 17% var trots allt mycket intresserade-, men hela 66% förkastar den trots sina uppenbara ekonomiska fördelar.
– Det något tillspetsade scenariot med “delade lärare” och delade kostnader kan man förstå som att det finns en skiljelinje i uppfattning mellan generationerna, säger Håkan Elderstig på REACHRS. Men vi ville testa om och hur framtidens skolledargeneration ser potentialen i fjärrundervisning. Den yngre generationens skolledare är klart mer positivt inställda till delningsekonomi även inom gymnasial utbildning, och bland de yngsta i denna grupp hittar vi också de mycket intresserade pionjärerna som redan idag är beredda att prova på ett sånt scenario. Som grupp sett ser skolledarna inte scenariet som attraktivt än.
Behov av fjärrundervisning – framförallt i humanistiska ämnen
När nu bara 6% använder sig av fjärrundervisning idag – hur många kan tänkas använda sig av den redan de närmaste två åren? Det är avsevärt fler, nämligen 1 av 4 skolledare. Här anger alltså 19% att de kommer ha behov av fjärrundervisning i enstaka eller flera ämnen under en viss period, vidare 6% att de kommer ha behov för enstaka lektionstillfällen, sammanlagt alltså 25%. Och det finns knappast någon större skillnad i behov mellan mindre och större skolor de närmaste 24 månaderna, även om det är 28% av skolorna med 0-500 elever som uppger ett konkret behov jämfört med 21% av skolorna med fler än 500 elever.
En tydlig skillnad finns, väntat, mellan dem som känner till fjärrundervisning som komplementärt alternativ och dem som inte gör det: 27% av de som har kännedom om fjärrundervisning ser ett behov på sin skola, medan enbart 17% av de som inte visste om möjligheterna med fjärrundervisning ser något behov inom de närmsta 2 åren.
De största skillnaderna finns emellertid gällande vilka ämnen som anges oftast för framtida behov: med stort avstånd rankar humanistiska ämnen, framförallt språk, högst som i behov av fjärrundervisning. I denna grupp skolämnen leder moderna språk, som tyska, franska, spanska och andra med 35%, följt av modersmålsundervisning med 25% av svaren.
– Vi kan avläsa att konkreta planer på att erbjuda fjärrundervisning inom snar framtid finns i hela landet och oavsett skolstorlek, framförallt inom humanistiska ämnen, fortsätter Håkan Elderstig. Självklart korrelerar detta med svårigheten att hitta just behöriga lärare för moderna språk – i regel för att dessa har färre antal timmar per vecka än centrala ämnen -, men säger också nåt om vilka ämnen man idag anser mer passande för fjärrundervisning överhuvudtaget.
Enligt Jörn Karlsson, vd på REACHRS, är trenderna man kan utläsa från enkäten rätt markanta:
– Att skolledare framförallt ser värdet av fjärrundervisning för sitt uppdrag att säkra en jämlik, tillgänglig och likvärdig gymnasieutbildning är tydliga indikatorer på att fler skolledare nu kommer våga prova på. Jag förutspår ett nära förestående paradigmskifte i den svenska gymnasieskolan, där fjärrundervisning inom 3 år kommer att gå från „sällanköpsvara“ i nödlägen till att bli en självklar och integral beståndsdel i framtidens gymnasiala utbildning.
Sammanfattning av undersökningen
Även om undersökningen är rikstäckande är den med 85 svar inte representativ för alla skolledare i Sverige. Dock ger denna första inblick i hur skolledare tänker och tycker om fjärrundervisning en vägledning över hur området värderas och hur det sannolikt kommer utvecklas:
Kännedom och användning:
-
Kvalitetssäkrad fjärrundervisning
3 av 4 tillfrågade skolledare, ännu fler i åldersgruppen 31-50 år, känner till möjligheterna att köpa in och erbjuda fjärrundervisning.
- 12% av tillfrågade skolledare har befunnit sig eller befinner sig i en situation som medger att erbjuda fjärrundervisning.
- 6% av tillfrågade skolledare använder sig av fjärrundervisning redan idag.
Värdering och inställning:
- Majoriteten av skolledare ser både generella och specifika värden för den egna skolan med fjärrundervisning.
- Generella värden: 61% vill kunna få behöriga lärare i vissa ämnen, 51% vill kunna ge bättre elevstöd till elever med hög skolfrånvaro.
- Värden för egna skolan: 46% vill kunna erbjuda fler ämnen för individuella elevval, 41% att få behöriga lärare i vissa ämnen, 39% att få elever med hög frånvaro att delta i undervisning, 22% att bättre stödja elevers inlärningssituation.
- Intressant är att skolledare alltså ser fjärrundervisning som potentiellt verktyg att öka likvärdigheten, tillgängligheten och integrationen i skolan.
Framtida behov:
- 1 av 4 skolledare avser att använda sig av fjärrundervisning inom de närmsta två åren.
- Att „dela“ lärare mellan olika skolor eller skolenheter för att sänka kostnader är ännu inte intressant för de flesta.
- Framförallt ses ett stort behov i humanistiska ämnen och då främst inom moderna språk.
- Det generella behovet gäller för alla gymnasieskolor i hela landet.
