Tillhör du någon av miljarder familjer som talar fler än ett språk hemma?
Då har du säkert stött på en hel armé av självutnämnda “experter” inom området, som talat om för er hur ni ska hantera de olika språken.
Få ämnen väcker så mycket känslor och åsikter som flerspråkighet, och tyvärr finns en hel del seglivade myter, som jag ska försöka ta kål på här.
Men först av allt: Flerspråkighet är toppen, och språkligt utbyte är en av anledningarna till den rika svenska vi har idag (faktum är att alla ord vi använder någon gång har utvecklats ur, eller lånats från ett annat språk!).
Majoriteten av jordens befolkning är flerspråkig, och den mänskliga hjärnan har en förunderlig förmåga att hantera flera språk. Forskning visar tydligt att den som behärskar fler än ett språk utvecklar större ordförråd, uttrycksförmåga och bättre förmåga till problemlösning på alla sina språk än den som bara talar ett språk.
Själv har jag vuxit upp med bara ett modersmål, men mina barn har levt flera år i en trespråkig miljö. Min sambo har talat sitt språk med sitt barn och engelska med mig och mina barn, medan jag talat svenska med alla barnen.
Rörigt? Jajamensan! Ibland har det blivit smått kaotiskt kring middagsbordet, och ofta har det slutat med att vi alla har blandat alla tre språken helt utan struktur. Men det har gått alldeles utmärkt, och barnen har vuxit upp till kompetenta språkanvändare.
Fem myter och Fem fakta om flerspråkighet –
Myt 1:
“Att tala två eller fler språk med ett barn kan göra dem förvirrade, så det är bättre att bara tala ett språk”.
Fakta: Alla barn är som kan lära sig ett språk är kapabla att lära sig flera språk. Detta gäller även barn med inlärningssvårigheter.
Myt 2:
“Det är bättre om man i familjen talar det språk som lärs ut i skolan – detta även om man inte behärskar det språket så bra”.
Fakta: Ni ska använda det språk ni behärskar bäst, så att ni kan ge barnet tillgång till ett rikt språk, och så att barnen kan kommunicera med andra som talar det språket.
Myt 3:
“Unga tvåspråkiga barn utvecklar språket senare än barn med bara ett språk”.
Fakta: Två/flerspråkighet orsakar INTE språkförseningar. Tvärtom har det visat sig förbättra barnets förmåga att lära sig nya ord, känna igen språkljud och lösa problem.
Myt 4:
“Två/flerspråkiga barn bör inte blanda de olika språken när de talar.”
Fakta: Tvärtemot vad myten säger, så har ”kodväxling” (att blanda språken grammatiskt, och ordmässigt i samma mening) visat sig vara ett tecken på god språklig förmåga. Dessutom stärker det barnens språkliga och kulturella medvetenhet.
Myt 5:
“Barn blir tvåspråkiga bara genom att lyssna när omgivningen talar det andra språket”
