Skola hemma kan bli ett genombrott för digitalisering och bildning

Den statliga nationella strategin för skolans digitalisering fick inte det genomslag som Skolverket och framsynta pedagoger hade hoppats på.

Skola hemma kan bli ett genombrott för digitalisering och bildning 1
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Tvärtom har digitaliseringen under de två senast åren stannat av och till och med backat i många av Sveriges kommuner och skolor.

Datorer och lärplattformar förekommer i relativt stor omfattning, men de har ännu inte funnit sin genuina plats i skolans undervisning. Det finns säkert många skäl till detta, bland andra:

  • Uppkopplingar som ständigt fallerar.
  • Lärplattformar som inte tillgodoser lärarnas prioriterade behov utan snarare ger läraren merarbete.
  • För litet antal tillgängliga datorer och lärplattor.
  • Brist på kvalitetsgranskade digitala lärresurser.
  • Läroplanens snuttifiering av undervisningen genom de precist formulerade kunskapskraven och betygskriterierna. Utrymmet för fördjupat lärande saknas.
  • Förlagens oförmåga att producera läromedel för den moderna digitaliserade skolan. De digitala heltäckande läromedlen framstår som kopior av de analoga.
  • Kompetensutveckling för lärare vad gäller användning av digitala lärverktyg och lärresurser i undervisningen saknas i stor utsträckning.

Ovanstående resulterar inte sällan i auktoritär undervisning där kreativ användning av digitala lärverktyg knappast ryms. Eleverna saknar sammanhang och blir stressade, vilket leder till oro och stök i klassrummen.

Den nu uppkomna situationen med skola hemma ger lärare och elever ett utmärkt tillfälle att testa nya upplägg av undervisningen.

En fördel med skola hemma kan vara att störningarna blir färre och att elevens koncentration därmed förbättras, vilket gynnar såväl reflektion som fördjupning samt också underlättar för eleven att läsa och skriva lite längre texter.

De arbetsuppgifter som läraren på distans tilldelar eleven kan med fördel ha karaktären av undersökande och utredande, men även uppgifter som stimulerar eleven att berätta, muntligt eller skriftligt, lämpar sig väl i denna nya arbetsform.

Läraren kan lämpligen introducera uppgiften i ett filmat inslag med genomgång av de förutsättningar som gäller för arbetet samt de förväntningar som finns på elevernas prestationer.

Eleven får erfarenhet av att målmedvetet söka information för att berika sina kunskaper. Här kan läraren bistå med råd om kritisk granskning av källor och innehåll.

Många av uppgifterna kommer rimligen att redovisas i skrift, vilket innebär att eleven ges tillfälle att skriva texter under längre tid och med större omfång än vad som vanligtvis förekommer i klassrummet.

Alternativt kan eleven göra redovisningen i tekniskt mer avancerade format, som till exempel i form av filmer med rörliga och/eller stilla bilder och anslutande muntlig redogörelse eller helt enkel med en berättelse som framförs via kamera och mikrofon.

Lärarens feedback med formativ bedömning bör som alltid anpassas till uppgiftens innehåll och den enskilda elevens behov. Ibland kan en dialog via Facetime eller Skype vara på sin plats. Andra gånger är kanske en skriftlig kommentar att föredra. Möjligen är en kombination av muntlig och skriftlig formativ bedömning det bästa tillvägagångssättet, men tiden tillåter nog tyvärr inte alltid detta.

Läraren ges nu bättre tillfälle att låta den formativa bedömningen bli vad den egentligen alltid borde vara, nämligen en vägledning för elevens fortsatta studier, och inte en betygssättning som av eleven kan upplevas som summativ och därmed leda till såväl stress som ångest och oro hos den enskilda eleven.

Praktiserandet av skola hemma kan måhända ge oss värdefulla erfarenheter av hur skolan, med hjälp av digitala lärverktyg och lärresurser kan åstadkomma en ännu bättre undervisning.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare